Test och jämförelse av kompost

• De viktigaste fakta i korthet
• I komposten omvandlas organiskt avfall till användbar kompost.
• Öppna komposter tar upp mycket, men är utsatta för väder och vind, vilket kan fördröja nedbrytningen.
• Slutna termiska kompostorer är utformade för värmeisolering.
• Avfallet bryts ner mycket snabbare i termiska komposterare.

Gratis och miljövänlig avfallshantering

Både trädgården och hushållet producerar biologiskt nedbrytbart avfall. Många trädgårdsägare utnyttjar detta genom att slänga organiskt avfall i en komposthög. De samlas i en träställning och lämnas att ruttna. På så sätt produceras värdefull gödsel för blomster- och grönsaksrabatter.

I en klassisk, öppen komposthög tar nedbrytningsprocessen ett drygt år. Denna typ av kompostering kräver tålamod och arbete, vilket inte alla trädgårdsägare har. Ett alternativ till den konventionella högen är en sluten snabbkompost eller termisk kompost av plast. På grund av dess värmeisolerande egenskaper bryts avfallet i den ner till kompost efter bara några månader.

Öppen eller sluten komposter?

En sak i förväg: Båda varianterna av kompostorn ger samma produkt i slutändan. En förutsättning för detta är dock att kompostering sker på ett korrekt sätt. Avgörande för valet är framför allt utrymmesförhållandena i din trädgård och den väntetid du är villig att stå ut med.

Den öppna kompostorn

Den öppna ramen av trä eller plast är förmodligen den mest kända kompostorn. För att säkerställa tillräcklig ventilation finns det luckor mellan trälamellerna. Den öppna konstruktionen har vissa fördelar. Den lämpar sig både för personer som bara lägger något på komposten då och då och för trädgårdsmästare som har stora mängder att kompostera. Konstruktionen gör det lätt att flytta avfallet med en högaffel. När det regnar kan den öppna komposten täckas med en presenning.

Principen med den öppna komposthögen har visat sig fungera i århundraden, men byggmetoden har också vissa nackdelar. Trä, till exempel, ruttnar oundvikligen tillsammans med det, även om det har förbehandlats särskilt. Efter fem till tio år måste konstruktionen förnyas. Eftersom mikroorganismernas aktivitet i den öppna kompostorn beror på vädret tar det vanligtvis lite mer än ett år innan användbart gödsel produceras. Mikroorganismerna ansvarar för nedbrytningen av avfallet. Slutligen spelar estetik också en roll för många trädgårdsägare. En öppen komposthög är ingen vacker syn och kan lukta obehagligt. Den är därför mindre lämplig för mindre trädgårdar, eftersom ägarna oundvikligen befinner sig nära kompostorn.

Den snabba eller termiska kompostorn

Termiska kompostorer är slutna kompostbehållare av plast med en öppning som kan stängas och ventilationsöppningar i väggarna. De är vanligtvis mörkfärgade så att de absorberar mycket solvärme. Högkvalitativa modeller har också tjocka plastväggar som är optimerade för värmeisolering. Snabb- eller värmekompostorer är därför utformade för att generera så mycket värme som möjligt inuti för att påskynda nedbrytningsprocessen. Där kan man uppnå temperaturer på upp till 70 grader Celsius. Eftersom de håller sig varma även under kalla dagar kan mikroorganismerna som återvinner avfallet arbeta kontinuerligt. Detta innebär att termiska kompostorer levererar värdefullt gödningsmedel särskilt snabbt.

Komposter är vanligtvis snabba att sätta upp: sätt ihop fyra väggar, sätt på locket – klart. Särskilt snygga trädgårdsägare slipper också se en komposthög, vilket inte är till allas gillande. Lukt hålls också borta genom den slutna konstruktionen. När komposten fylls på rätt sätt luktar den dock inte ruttet. På grund av materialet är termiska komposter betydligt mer hållbara än öppna träkonstruktioner.

Vad du bör tänka på när du köper

En snabb- eller termisk komposter är idealisk för en mindre hemträdgård. För stora trädgårdar som producerar mycket trädgårdsavfall är en komposthög förmodligen ett bättre val. De termiska komposteringarna får inte vara överfyllda, och de måste kunna omplaceras när som helst.

Val av material – trä, plast eller metall?

Vissa material är vanligare i vissa komposter än andra. I de flesta fall är den klassiska öppna komposten tillverkad av trä. Eftersom värmekompostorer ska lagra värme så bra som möjligt är de tillverkade av plast. Många tillverkare använder klick- och pluggsystem för sina kompostorer så att monteringen kan ske snabbt och utan verktyg. Denna konstruktion är vanlig för både kompostorer av trä och plast. Vissa termiska kompostorer i tunnform behöver bara ställas upp.

Trä är ett naturligt, förnybart råmaterial och passar bra in i en naturlig och rustik trädgård. Vid behov kan kompostorer av trä lätt repareras även av personer med små hantverkskunskaper. Nackdelen är att även behandlat trä deltar i rötningsprocessen. Konstruktionen förlorar då i stabilitet och måste förr eller senare bytas ut.

Plast har fördelen att den är hållbar och inte ruttnar. Detta innebär att plastkompostorer kan användas i många år. En annan fördel är att de är lätta att byta ut. Förutom slutna termiska kompostorer finns det även öppna modeller av plast. Om du värdesätter hållbarhet bör du köpa en komposter som är tillverkad av återvunnen plast. När plastkompostorn har fått sitt slut måste den dock slängas på en återvinningscentral.

Metallkompostorer kan se smarta ut, men rekommenderas inte. De är tunga och kan börja rostamed tiden. Under processen släpper materialet ut skadliga ämnen i komposten.

Kapacitet

Även små trädgårdar producerar stora mängder beskärningsmaterial, löv och annat avfall. Kompostorns kapacitet får därför inte vara för liten för din trädgård. Vanliga volymer är 400, 600 och 900 liter.

En komposter med en kapacitet på 200-300 liter räcker för små trädgårdar och rymmer även köksavfallet från en familj på tre personer.

För medelstora till större trädgårdar och ett hushåll med fyra personer är en komposter med en volym på 500-900 liter lämplig.

Mycket stora kompostorer med en kapacitet på över 900 liter är avsedda för särskilt stora trädgårdar.

Hacka sticklingarna

Om du har många sticklingar i din trädgård är det lämpligt att köpa en strimlare. Grenar och kvistar måste strimlas innan de komposteras. Annars tar det mycket lång tid för dem att ruttna.

Luftcirkulation

Ett viktigt kriterium när du väljer komposter är typen av luftning. Utan tillräcklig lufttillgång ruttnar det organiska avfallet inte bara mycket långsamt, utan det kan också bildas mögel. Om komposten börjar ruttna är den inte längre användbar.

Den konventionella öppna komposten har stora luckor mellan lamellerna, vilket ger god luftcirkulation. I termiska komposterare är det däremot ibland inte direkt uppenbart hur luften cirkulerar. Det finns ventilationsöppningar och håli väggarna och delvis även i locket. Det är också vanligt med ventilation genom väggluckor. I princip är en termisk komposter mindre genomsläpplig än en öppen komposter, eftersom målet är att skapa högsta möjliga temperatur i kompostern. Båda komposteringarna måste ha direkt kontakt med marken så att luften också når innehållet underifrån.

Fyllning och avlägsnande

Komposters fylls uppifrån och ner. Detta är inget problem med de öppna konstruktionerna, eftersom de är tillräckligt stora för detta. För värme- och snabbkomposterare ska lastluckan vara tillräckligt stor så att de kan fyllas bekvämt och att inget avfall faller ner bredvid dem. Det är också bra med ett gångjärn så att kompostern inte kan öppnas av vinden eller av barn och djur.

I öppna kompostorer tas gödseln helt enkelt bort med en högaffel eller via en lucka i botten, beroende på utformningen. Dessa borttagningsklaffar är standard på termiska komposterare.

Så här lyckas organiska gödselmedel

Kompostering är ingen vetenskap, men du bör inte heller göra det alltför slarvigt. Om du förbereder komposten på rätt sätt och använder lämpligt avfall får du ett användbart, naturligt gödningsmedel efter en viss väntetid.

Krav för en lyckad kompost

För att komposten ska lyckas behöver komposten eller dess innehåll ha direkt kontakt med jorden. På så sätt hittar daggmaskar och andra hjälpare direkt in i det organiska avfallet. Komposten behöver också värme, fukt och syre.

Värme främjar nedbrytningsprocesserna i kompostorn. Även om den också absorberas utifrån, uppstår den största delen av värmen inuti när avfallet bryts ned. En värmekompost behåller värmen, vilket är anledningen till att rötningen inte stannar upp ens på vintern.

Det bör alltid finnas en viss mängd fukt i kompostern. En tumregel är att innehållet ska vara ungefär lika vått som en pressad svamp. Torra avklipp kan inte brytas ner i kompostorn, eftersom mikroorganismerna och jordorganismerna bara fungerar när det finns fukt. Därför måste man ibland använda vattenkannan. Komposten får dock inte heller bli för våt, annars börjar avfallet ruttna. Termiska kompostorer har den fördelen att locket skyddar innehållet från regn. Därför bör du täcka en öppen komposter med en presenning vid kraftigt och långvarigt regn.

Organismerna i kompostorn behöver trots allt syre för att kunna utföra sitt arbete. Spåren i kompostorns ytterväggar ger tillräcklig luftning.

Var ska kompostorn placeras?

Placeringen är också avgörande för kompostens framgång – särskilt med en öppen komposter. För att undvika uttorkning och rötning är det lämpligt att placera dem i halvskugga. Det är en bra idé att placera komposten bakom trädgårdsskjulet eller en häck. Ta hänsyn till dina grannar: Kompostorn ska ha tillräckligt avstånd till terrasser och hus. Både slutna och öppna komposter kräver direktkontakt med jorden så att markorganismerna kan nå kompostmaterialet. En komposter på en asfalterad yta kan se snyggare ut, men den hindrar mikroorganismerna från att nå komposten genom jorden.

Avfall som lämpar sig för kompostering

I princip är ett stort antal hushålls- och trädgårdsavfall lämpliga för kompostering. Det rör sig till exempel om grönsaks- och fruktrester, äggskal, apelsin- och citronskal, kaffe- och tefilter, torra löv, gräsmattor och buskage samt träspån. Var dock försiktig så att du inte lägger mögelavfall på komposten. Köttrester och rester av mat är också tabu eftersom de lockar till sig råttor. Var försiktig så att du inte av misstag komposterar ogräs som sprids via rötterna. De gror i komposten och sprider sina frön i jorden.

Att fylla kompostorn

Du har stor frihet när du fyller kompostorn. En färgstark blandning av olika typer av avfall är gynnsam för jordmånen och mikroorganismerna. För att få en bra avkastning behöver du bara vara uppmärksam på några grundläggande regler. Fyll den nedre delen av kompostern med grovt material så att luften lätt kan komma upp till toppen. Blanda torrt avfall med vått och fint med grovt. Tillsätt kol- och kväverika varor till komposten. Dessa element är tillväxtfrämjande och gör sig särskilt bra i det färdiga gödselmedlet. Grönsaksavfall och gräsklipp innehåller kväve, löv innehåller kol. Snabbt ruttnande och lerigt avfall bör fyllas upp till en höjd av högst tio centimeter. För att undvika luktutveckling, strö stenmjöl eller jord ovanpå.

Accelerator för din kompost

Om nedbrytningsprocesserna i kompostorn är långsamma kan du hjälpa till med kompostacceleratorer. Dessa pulver består vanligtvis av kväve, kalium, benmjöl och framför allt mikroorganismer och svampar som sätter igång komposteringen.

Hur ofta måste komposten vändas?

Blandningen av kompostavfallet kallas ”vändning”. För att förhindra rötning måste en öppen kompost vändas minst en gång om året. De flesta trädgårdsägare blandar sin kompost oftare.

För att vända en öppen komposthög behöver du en högaffel, en spade och en kompostsikt. Arbetet bör utföras under en torr dag. Hela kompostens innehåll passerar genom sikten. Det som faller genom sikten är mogen kompost, resten av avfallet måste mogna.

Flyttning är också nödvändig med en termisk komposter, men mindre ofta. Det rekommenderas att omorganisera innehållet tre till fyra veckor efter en ny fyllning. Det är mycket enklare än med öppen kompost. För att göra detta öppnar du den nedre avtagningsklaffen och fyller på kompostmaterialet i den övre delen. På så sätt blandas innehållet och ventileras tillräckligt.

Att känna igen mogen kompost

I slutet av komposteringsprocessen får man ett färdigt gödselmedel. Men hur vet du att komposten är mogen? Den färdiga komposten är finkrossad, mörkbrun till svart och luktar som skogsjord. Om du är osäker på om jorden är användbar kan du utföra det så kallade krasseprovet. Krasse är känslig för höga näringsnivåer och visar därför om komposten är mogen. För krasse-testet tar du flera prover från kompostern för jämförelse, fyller dem i tråg och sår krasse. Du kan jämföra resultaten av groningen redan efter fyra till fem dagar. När plantorna bildar frodiga gröna blad och raka stjälkar och inte blir bruna eller gula är komposten klar.