Blodsockermätare köpråd: Så väljer du rätt produkt

  • Vad du behöver veta
  • Blodglukosmätare, eller glukometrar, mäter sockernivåerna i blodet.
  • De flesta glukosmätare behöver ett nålstick i blodet för att fungera.
  • Icke-invasiva glukosmätare fungerar utan att man behöver sticka i huden.
  • Blodglukosmätare är ett effektivt sätt för personer med diabetes att hantera sitt tillstånd från dag till dag.

Ge dig själv kontroll över din verksamhet

Diabetes är en metabolisk sjukdom som drabbar mer än 400 miljoner människor i världen. Den kännetecknas av höga blodsockernivåer. För att effektivt hantera diabetes måste du regelbundet kontrollera dina blodsockernivåer. Med blodsockermätare kan du göra detta, och de tar bara några sekunder att ge dig resultaten. Läkare kan sedan använda dessa uppgifter för att anpassa din medicinering.

Med blodsocker avses mängden glukos i blodet. Våra kroppar använder glukos som energikälla. Det absorberas i blodet under matsmältningen i tarmen. Insulin är det hormon som ansvarar för att reglera transporten av glukos till de celler där det används. Det är med andra ord ansvarigt för våra blodsockernivåer. Om du har diabetes producerar eller reagerar din kropp inte på insulin på rätt sätt, vilket orsakar förändringar i din blodsockernivå.

Typiska symtom på diabetes är ökad urinfrekvens, trötthet, koncentrationssvårigheter, synproblem, klåda, svår törst och hunger. Okontrollerad diabetes är farlig eftersom den gör kroppen sårbar för sjukdomar. Diabetes ökar också risken för att utveckla högt blodtryck som kan skada ögon, nervsystem och hjärta.

glukosmaetare person maeter blodsocker med glukosmaetare
Diabetiker måste mäta sitt blodsocker regelbundet.

Det är oerhört viktigt för diabetiker att regelbundet kunna mäta sitt blodsocker, eftersom det kan hjälpa till att kontrollera diabetes. Blodsockermätare gör detta enkelt. Allt du behöver göra är att sätta ett nålstick av blodet på en testremsa, och maskinen kommer snabbt att producera analysen.

Typ 1 och typ 2-diabetes

Det finns tre huvudtyper av diabetes: typ 1, typ 2 och graviditetsdiabetes. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom och kan ofta uppstå i unga år. Vid typ 1-diabetes angriper kroppens immunsystem de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Detta innebär att kroppen inte har tillräckligt med insulin, vilket resulterar i höga blodsockernivåer. Insulinbrist är ett livslångt tillstånd och patienterna måste regelbundet injicera insulin för att hålla blodsockret under kontroll. För närvarande är orsakerna till typ 1-diabetes inte helt klara, men många forskare antar att det är genetiskt betingat.

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes. Den orsakas inte av insulinbrist utan av insulinresistens. Detta innebär att kroppens celler inte reagerar korrekt på insulin, vilket leder till att blodsockernivåerna stiger. Som svar på detta producerar bukspottkörteln ökade mängder insulin, vilket så småningom skadar den till den grad att den inte längre kan producera tillräckligt med insulin. I detta skede av tillståndet måste patienterna injicera insulin för att bekämpa bristen.

Blodsocker

Koncentrationen av socker i blodet beror på vad du har ätit. När du använder en blodsockermätare måste du veta vad siffrorna betyder när du får tillbaka dem. Förvirring kan ibland uppstå på grund av olika måttenheter:

  • Millimol per liter (mmol/l)
  • Milligram per deciliter (mg/dl)

Millimol per liter (mmol/l) anger mängden sockermolekyler per liter blod. Milligram per deciliter (mg/dl) beskriver vikten av sockermolekylerna i en deciliter blod. Båda måttenheterna är vanliga på blodsockermätare, så se till att du vet vilken enhet du har att göra med.

I följande tabell visas intervallet för normala blodsockernivåer. Värdena skiljer sig åt beroende på om du har tom mage (minst 8 timmar sedan du åt) eller om du just har ätit. Dessa två tillstånd kallas ofta preprandial (före en måltid) och postprandial (efter en måltid).

 Normalvärde i mg/dlNormalvärde i mmol/L
Preprandial60-100 mg/dl3,3-5,5 mmol/L
Postprandial90-140 mg/dl5,0-7,8 mmol/L
Normala blodsockernivåer på tom mage eller efter att ha ätit.

Hur fungerar blodsockermätare?

De flesta mätare fungerar med hjälp av en nålstickande bloddroppe. De flesta apparater är mindre än en smartphone, vilket innebär att de är lätta att bära med sig. De levereras med en lansett och en stickanordning samt testremsor. En lansett är ett litet blad med ett plasthandtag som du använder för att sticka i huden. Lancing-enheterna är fjäderbelastade för att göra det lättare att ta blod. För att testa ditt blod behöver du bara sätta en droppe på testremsan.

Typer av blodsockermätare

Det finns tre huvudtyper av blodsockermätare för hemmabruk: standard, kontinuerlig och infraröd. Standardapparater fungerar med hjälp av ett stickprov av blod. Kontinuerliga glukosmätare använder sensorer under huden för att mäta glukosen i fettvävnaden. Infraröda mätare behöver varken prov eller sensorer, du sätter bara fingret på en IR-sensor. Dessa är det senaste inom tekniken för blodglukometrar, men deras effektivitet och noggrannhet är inte 100 % tillförlitlig.

Standardiserade blodsockermätare

Blodglukosmätare som använder ett blodprov används ofta. De kan användas flera gånger om dagen och behöver bara en mycket liten droppe blod för att fungera. Droppen hamnar på en testremsa som du sedan stoppar in i glukometern för att få mätvärdet. När den här typen av blodglukosmätare används på rätt sätt ger den en exakt analys av din blodsockernivå.

Standard glukosmätare finns i två olika utföranden:

För engångsmätare krävs en ny testremsa för varje analys. De är lätta att använda, men du behöver alla tillbehör: testremsor, lancetter och stickprovsutrustning.

glukosmaetare maetutrustning liggande i svart baervaeska
Beroende på typ behöver du mer eller mindre mätutrustning.

Integrerade mätare är en allt-i-ett-lösning. Testremsorna finns i en rulle som ligger inuti mätaren. De har också integrerade lancetter. Även om dessa mätare är större än engångsmätare med remsor är de inte för stora, så de är fortfarande ganska lätta att transportera.

Kontinuerliga blodsockermätare

Kontinuerlig blodsockermätning, CGM, är en icke-invasiv metod för att mäta blodsockret. I stället för att använda en bloddroppe mäter dessa apparater glukoshalten i fettvävnaden under huden. För att använda en av dessa mätare måste du få en sensor implanterad under huden. Oftast måste dessa bytas ut var femte till fjortonde dag, men du kan få sensorer implanterade av sjukvårdsspecialister som håller i upp till sex månader. Sensorn överför automatiskt dina blodsockernivåer till en ansluten mätare. På så sätt kan du övervaka ditt blodsocker i realtid – särskilt användbart om du behöver kontrollera dina nivåer ofta.

Infraröda mätare (icke invasiva)

Infraröda glukometrar är det senaste inom tekniken för blodsockeranalys. De är icke-invasiva, vilket innebär att allt du behöver göra är att sätta fingret på en infraröd sensor – inget går igenom huden. Dessa mätare är fortfarande under utveckling och anses därför inte vara helt exakta eller tillförlitliga eftersom det ännu inte finns några vetenskapliga långtidsstudier på dem.

Köptips

När du väljer en blodsockermätare finns det några saker du bör tänka på. Dessa faktorer har främst att göra med användarvänlighet och användningsfrekvens. I slutändan vill du ha den bästa typen av mätare för dina behov, som är tillförlitlig och snabb.

Noggrannhet

En felaktig blodsockermätare är värdelös. Med andra ord är noggrannhet den viktigaste faktorn när det gäller blodsockermätare. Det finns olika standarder för avvikelser i fråga om noggrannhet från nationella och internationella medicinska organ för att se till att blodglukosmätare är exakta. I EU måste blodglukosmätare till exempel följa ISO-standarden 15187:215. Den anger att om blodsockervärdet ligger under 100 milligram per deciliter (5,5 millimol per liter) får 95 % av de uppmätta värdena ligga inom ett fluktuationsområde på plus eller minus 15 milligram per deciliter (1,8 millimol per liter). Om blodsockervärdet är över 100 milligram per deciliter är en avvikelse på högst 15 % tillåten.

De flesta tillverkare publicerar information om noggrannhet och avvikelsegränser för sina mätare. Dessa uppgifter finns vanligtvis på nätet och i manualen. Om du är osäker på din mätare kan du be din läkare göra en mätning så att du kan jämföra precisionen hos din apparat.

Användning och visning

Blodglukosmätare är utformade för att göra livet enklare, inte svårare. De ska vara enkla att använda för att undvika felaktiga mätningar. De bör också ha en tydlig och lättläst display – piktogram och etiketter är användbara i detta avseende. Displayen bör vara stor och bakgrundsbelyst så att du kan använda den i alla ljusförhållanden.

blodsockermaetar grafik konstruktion av en glukos me di glucosio
Det typiska användargränssnittet för en blodsockermätare.

De flesta glukosmätare har liknande utformning. Mätresultatet (eller en felkod om mätningen är felaktig) visas vanligtvis i mitten av displayen. Ovanför finns datum och tid. Ett äpple står för en mätning före en måltid (preprandial). En äppelkärna symboliserar en mätning efter måltiden (postprandial). De flesta apparater har en dagboksfunktion som gör att du kan se tillbaka på de senaste mätningarna – detta anges ofta med en boksymbol. Mätare har vanligtvis urvalsknappar och en bekräftelseknapp, som också kan användas för att sätta på och stänga av mätaren.

Mätning av tid

För många diabetiker är det oerhört viktigt hur snabbt blodsockermätaren ger en mätning. Att få en snabb avläsning är oerhört viktigt, särskilt i nödsituationer. Enstaka bandmätare ger dig dina resultat några sekunder efter att du har satt in testremsan.

Om du har en CGM-mätare är analyshastigheten mindre viktig, eftersom mätaren gör avläsningar med regelbundna intervaller som du kan utvärdera senare.

Storlek och vikt

Måttet är viktigt eftersom du kommer att vilja ha med dig blodsockermätaren i vardagen. De flesta mätare är inte mycket större än en mobiltelefon och väger mellan 30-50 g. Integrerade mätare är ofta ett enklare alternativ (eftersom du inte behöver komma ihåg några tillbehör), men de är lite tyngre än engångsremsmätare.

Förvaringsutrymme

Att kunna spara blodsockermätningar gör det lättare att behandla diabetes eftersom du kan analysera förändringar över tid. Lagring är därför ett viktigt kriterium när det gäller att välja en blodsockermätare. En bra mätare bör låta dig lagra upp till 500 mätningar.

Vissa mätare har ett USB-gränssnitt som gör att du kan överföra mätvärdena till en dator eller smartphone så att du kan föra en elektronisk diabetesdagbok. Många tillverkare erbjuder också appar som hjälper dig med detta.

Kodning

Många mätare som finns på marknaden idag måste ”kodas”. Det innebär att de måste kalibreras för att fungera med nya testremsor. Om din mätare behöver kodas manuellt innebär det att du måste ange numret på förpackningen med testremsor.

Automatisk kodning gör det enklare, mer tidseffektivt och säkrare att använda en mätare. Så snart du sätter in en ny testremsa känner en mätare med automatisk kodning igen den och justerar inställningarna.

Extra funktioner

Avsnitten ovan täcker det viktigaste när det gäller blodsockermätare, men det finns några extrafunktioner som du kanske vill överväga när du väljer en enhet.

Många mätare har ett larm som varnar dig när du behöver göra en mätning.

Vissa mätare låter dig ta blodprov från olika delar av kroppen, inte bara från fingertoppen. Dessa mätare kallas AST-mätare (Alternate Site Testing).

De flesta mätare levereras med en USB-kabel så att du kan överföra din mätdagbok. Vissa mätare har dock även Bluetooth- eller Wi-Fi-aktivering, så att du kan göra en trådlös överföring.

Användningstips

Efter ett tag kommer du att använda en blodsockermätare för att mäta ditt blodsocker regelbundet och det blir en rutin att använda den. Om du precis har börjat, finns här några användbara tips.

glukosmaetare person maeter blodsocker pao gatan med handskar
En liten glukosmätare är praktisk för användning på språng.

Vanliga misstag

Det är viktigt att du får korrekta värden från din blodsockermätare. När du använder mätaren för första gången ska du se till att du får ordentlig utbildning av din läkare.

Ett vanligt misstag är att lämna glaset med testremsor öppet. Det kan leda till att för mycket fukt tränger in, vilket kan göra att testremsorna blir ogiltiga. Det är bäst att stänga burken omedelbart efter att man tagit ut en remsa.

Om du får blod på en remsa innan du sätter den i mätaren ogiltigförklarar du resultaten. De flesta mätare begär ett blodprov först när du har satt in en testremsa på rätt sätt.

När du tar ett blodprov bör du undvika att ta det från tummen eller pekfingret. Det är de mest använda fingrarna i det dagliga livet – de flesta tar blod från ringfingret.

Försök inte att pressa ut en droppe blod. Detta leder till att cellvätska kommer ut ur fingret, vilket kan göra mätningen ogiltig.

När du tar blod måste ditt finger röra vid sidan av testremsan så att den kan absorbera blodet ordentligt. Håll inte fingret på remsan uppifrån, eftersom detta kan hindra blodet från att nå mätzonen.

Att känna igen fel

Många moderna blodsockermätare är felkänsliga. Det innebär att de känner igen när mätaren inte har använts korrekt och mätningen är felaktig. Beroende på modell kan vissa mätare ange vad felet är.

Förbättra ditt blodsocker

Diabetes är numera en mycket behandlingsbar sjukdom. Förutom regelbunden egenkontroll och insulinintag har de drabbade även andra möjligheter att förbättra sin hälsa. Kost och motion spelar en mycket viktig roll i behandlingen av typ 2-diabetes. Dessa tips är dock även användbara för patienter med typ 1-diabetes.

En balanserad och hälsosam kost är bra för alla, oavsett hälsotillstånd. Överviktiga patienter bör försöka minska sin vikt långsamt. Att ändra sina matvanor är det mest effektiva och långsiktiga sättet att uppnå detta. Mycket fibrer, färsk frukt, grönsaker och fullkornsprodukter utgör en balanserad kost.

Alla, även diabetiker, bör se till att dricka tillräckligt med vätska. Minst en halv gallon (2 liter) per dag rekommenderas. Helst ska detta vara vatten eller andra osötade drycker. Diabetespatienter bör endast dricka alkohol vid sällsynta tillfällen, om alls.

Motion är också mycket viktigt. Målet är inte att bli en tävlingsidrottare: det räcker ofta med att cykla, simma eller bara gå en promenad. Små förändringar i vanor kan ha stor effekt. Lämna bilen och gå eller ta trapporna i stället för att ta hissen.

Sömnstörningar och sömnbrist har en negativ inverkan på insulinfrisättning och blodsockernivåer. Det är viktigt att du får tillräckligt med sömn. Kom också ihåg att ta små pauser varje dag.

Rökning skadar kroppen på många sätt. Man tror att nikotin och andra ämnen som finns i cigaretter har en skadlig effekt på insulinproduktionen.


Bild 1: © Goffkein / stock.adobe.com | Bild 2: © Jürgen Fälchle / stock.adobe.com | Bild 3: © FinalCheck | Bild 4: © Mike / stock.adobe.com