Test och jämförelse av solkräm

• Vad du behöver veta
• Solkrämer förlänger hudens självskyddstid med den angivna solskyddsfaktorn (SPF) beroende på respektive hudtyp.
• Förutom de ytliga UV-B-strålarna finns även de djupare verkande UV-A-strålarna. En solkräm av hög kvalitet bör skydda mot båda.
• Det finns både produkter som verkar organiskt (med hjälp av energiomvandling) och produkter som verkar mineraliskt (genom reflektion på huden).
• Förutom den klassiska krämvarianten finns det även solmjölk, solspray, sololja, solgel, solroller och solstift.
• Var försiktig med orden ”waterproof” på förpackningen: det står bara att hälften av SPF:n finns kvar efter att ha varit i vatten i 20 minuter två gånger.
• Beroende på hudens tillstånd (fet, torr, ung eller mogen hud) är olika solskyddsmedel lämpliga.

Sommar, sol, solskydd

Med sina behagliga temperaturer lockar våren många solälskare till utomhusaktiviteter – vare sig det är på balkongen, i parken eller vid badsjön. Solljus ökar inte bara det allmänna välbefinnandet, utan är också nödvändigt för produktionen av det viktiga D-vitaminet, som bland annat är involverat i benbildningen och produktionen av lyckohormonet serotonin. Även om de första solstrålarna inbjuder oss att njuta av den välgörande värmen, är överdriven solexponering en påfrestning för huden som kan orsaka allvarliga skador. Som människans största organ är huden nästan försvarslös mot yttre påverkan. Särskilt efter vintermånaderna har hudens eget skydd minskat, vilket gör den känslig för solens strålar. Working Group on Dermatological Prevention rekommenderar att man smörjer in sig med solskyddsmedel redan efter tio minuter utomhus. Solskyddsmedel skyddar inte bara huden mot solbränna, utan även mot de långsiktiga konsekvenserna av UV-strålning, såsom hudcancer och för tidigt åldrande av huden. Solbränna, som för många är en nästan oundviklig del av sommaren, bör inte tas lätt på. Det kan vara en osynlig fara som utvecklar sin fulla potential först efter flera år – men det är fortfarande en fara.

Solen – ett farligt livselixir

Även om solskyddsmedel förlänger den tidsperiod under vilken du kan vara bekymmersfri i solen, bör direkt exponering för solen endast avnjutas med måtta. Det mest effektiva skyddet mot överdriven UV-exponering är och förblir att undvika solen. Men om vi inte vill gömma oss inom våra egna fyra väggar hela dagen och ta den viktiga D-vitamindepån endast via tabletter, är en fullständig avståelse från solen naturligtvis bara möjlig eller förnuftig i begränsad utsträckning.

Solstrålning och dess effekter

Den så kallade solskyddsfaktorn, som finns på förpackningen till alla solskyddsmedel, avser vanligtvis endast UV-B-skydd (förkortningen UV står för ultraviolett). De kortvågiga UV-B-strålarna verkar i de övre hudlagren och bränner oskyddade områden, vilket leder till solbränna. De långvågiga UV-A-strålarna kan däremot tränga djupare in i huden och förstöra kollagennätverket i bindväven. De arbetar i hemlighet, får huden att åldras i förtid, främjar utvecklingen av rynkor samt pigmentfläckar och anses vara den främsta utlösaren för solallergier. På lång sikt ökar de risken för hudcancer. Ett effektivt solskyddsmedel ger därför ett bredspektrumskydd, dvs. det skyddar inte bara mot UV-B-strålning utan även mot UV-A-strålning. Detta extra skydd känns igen på det inringade ”UVA” på förpackningen.

Ökande siffror för hudcancer i Tyskland

UV-strålning blir livshotande när den muterar DNA i hudcellerna och orsakar hudcancer. Frekventa solbrännor eller besök i solarier ökar risken för att utveckla sjukdomen två- till trefaldigt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har antalet fall av hudcancer i Tyskland ökat markant under de senaste decennierna. Enligt Robert Koch-institutet har sjukdomsfrekvensen mer än tredubblats jämfört med 1980-talet. Varje år inträffar cirka 170 000 nya fall av invasiva former av ljus hudcancer. Prognosen för att läka denna vanligare form är mer gynnsam än för så kallad svart hudcancer. En anledning till detta, som inte bör underskattas, är den fortfarande rådande skönhetstrenden med solbränd hud. Dessutom bidrar det allt tunnare ozonskiktet, den naturliga skyddsbarriären mot UV-strålar, till de stigande siffrorna för hudcancer.

Från en förnäm blekhet till en fyllig solbränna

Brun hy har inte alltid ansetts vara idealet. Under förra seklet kännetecknade solbränd hud alla som inte tillhörde ”det goda samhället”, som bönder eller vägbyggare. Den förmögna befolkningen fäste därför stor vikt vid en förnäm blekhet. Det var först på 1930-talet som de rika och vackra tillbringade mer tid i solen. Det var under denna period, närmare bestämt 1933, som den första solkrämen utvecklades av företaget Delial. När bikinin uppfanns på 1940-talet, vilket gick hand i hand med ett nytt skönhetsideal, blev solbränna ett omisskännligt problem, vilket sporrade kosmetikaindustrin att lansera nya solskyddsmedel på marknaden.

Effektivt skydd mot UV-strålning

Precis som alla människor är alla hudtyper olika och behöver olika solskydd. Beroende på detta måste inte bara den nödvändiga solskyddsfaktorn utan också den lämpliga typen av filter för strålningen, nämligen organisk eller mineralisk, väljas.

Solskydd är en fråga om typ

För att skydda sig mot ljusskador har huden utvecklat en mekanism: När den utsätts för solljus bildar den pigmentet melanin, som blir synligt som en solbränna. Fram till en viss punkt kan huden skydda sig mot de farliga effekterna av solljus. Denna tidsperiod, som kallas självskyddstiden, är den maximala tid som huden kan vistas i solen innan den blir röd. Ljusare hudtyper, som bara har små mängder melanin, har en motsvarande kort självskyddstid, medan mörkare hudtyper kan tillbringa längre tid i solen utan skydd.

Hudläkaren Thomas Fitzpatrick var upphovsmannen till den indelning i sex olika hudtyper som används idag:

Hudtyp	Funktioner	Tid för självskydd
Keltisk typ (I)	Mycket ljus hy, rödaktigt till ljusblont hår, blå, gröna eller ljusgrå ögon, många fräknar.	< 10 minuter
Nordisk typ (II)	Ljus hy, blont till ljusbrunt hår, blå, gröna eller grå ögon, ofta en del fräknar.	10 – 20 minuter
Blandad typ (III)	Medelstor hudfärg, mörkblont till brunt hår, blå, gröna, grå eller bruna ögon, nästan inga fräknar.	20 – 30 minuter
Medelhavstyp (IV)	Brunaktig eller olivfärgad hud, brunt till svart hår, bruna ögon, inga fräknar.	30 – 45 minuter
Mörk typ (V)	Mörk till ljusbrun hud, svart hår, bruna ögon, inga fräknar.	Cirka 60 minuter
Svart typ (VI)	Mörkbrun till svart hud, svart hår, bruna ögon, inga fräknar.	Cirka 90 minuter

Egenskaper som ögon- och hårfärg är alltid bara indikationer, men följande kan konstateras: Ju ljusare hud, desto känsligare är den för solens strålar. Det bör noteras att självskyddstiden är lägre vid ett högre UV-index och en reflekterande miljö som vatten eller sand, medan den är högre vid förbrunad hud och ”normala” omständigheter. Eftersom självskyddet är begränsat är stödjande solskyddsmedel oumbärliga. För att vara på den säkra sidan bör den maximala tiden som tillbringas i solen aldrig vara helt uttömd. Påståendet att den egna huden redan är så ”tränad” att den inte längre behöver solskyddsmedel är och förblir inget annat än en myt. Med andra ord: alla bör skydda sig.

Solskyddsfaktorn: Endast en referenspunkt?

Solskyddsfaktorn (SPF) anger hur mycket längre användaren kan vistas i solen med den skyddande produkten utan att bli solbränd. Det bör noteras att detta endast är ett teoretiskt värde. Beroende på hudtyp finns det nu olika rekommendationer för solskyddsfaktorn (SPF). Ljusare hudtyper behöver i allmänhet en högre solskyddsfaktor. Om din hudtyp inte tydligt kan identifieras är det alltid säkrare att använda en högre SPF. Ju högre solskyddsfaktor, desto högre solskydd:

• SPF 6 till 10: låg skyddsnivå
• SPF 15 till 25: medelhög skyddsnivå
• SPF 30 till 50: hög skyddsnivå
• SPF 50 +: mycket hög skyddsnivå

Den högsta är 50 och skyddar till 98 procent mot UV-B-strålning; det finns inget solskyddsmedel med SPF 100. Lika otillåtet som en solskyddsfaktor högre än 50 är beteckningen ”sunblocker”, eftersom den antyder falska fakta, nämligen en fullständig skyddseffekt, och kan vilseleda konsumenterna till ett oförsiktigt beteende. Även solskyddsmedel med en mycket hög solskyddsfaktor kan aldrig helt blockera UV-strålning.

Följande formel gäller: Självskyddstid × solskyddsfaktor = maximal tid i solen utan solbränna vid UV-index 8. En självskyddstid på 10 minuter vid användning av solskyddsfaktor 30 innebär alltså att man kan sola i ca 300 minuter. Dessa rekommendationer bör dock alltid tas med en nypa salt. Av säkerhetsskäl bör endast cirka två tredjedelar av den beräknade tiden användas. UV-A-skyddet bör också vara minst en tredjedel av den angivna solskyddsfaktorn.

UV-index

Hur mycket solskydd som krävs för vår hud beror framför allt på det globalt standardiserade UV-indexet. Detta beskriver det dagliga maxvärdet för UV-strålning som förväntas vid marknivå och ändras med solens position, beroende på årstid och geografisk latitud. Ju högre UV-index, desto högre strålningsnivåer och desto större risk för solbränna. Enligt en tumregel är det absolut nödvändigt att använda solskyddsmedel senast från nivå 3. Under en typisk tysk midsommar ligger värdet runt 7. Vid extrema värden på 11 eller 12 bör man helt undvika att vistas utomhus.

Ekologiska filter kontra mineralfilter

Solskyddsmedel innehåller UV-filter, dvs. ämnen som är avsedda att skydda huden mot UV-A- och UV-B-strålar eller som bredbandsfilter mot båda typerna. I princip skiljer man mellan organiska (kemiska) och mineraliska (fysikaliska) filter. Eftersom båda systemen har för- och nackdelar när det gäller skyddseffekt och kompatibilitet, anses inget av dem vara det bästa alternativet.

Skydd genom energiomvandling: Organiska (kemiska) UV-filter

De flesta konventionella solskyddsmedel arbetar med organiska UV-filter som absorberas av kroppen och skyddar huden genom att omvandla strålningen till värme, vilket gör den ofarlig. De löser sig bra i solkrämer och bildar en osynlig skyddsfilm på huden efter applicering. Till skillnad från solkrämer med mineralfilter måste produkter med kemiska filter appliceras en halvtimme före solbadet för att de ska kunna utveckla sin fulla effekt.

Skydd genom reflektion: Mineraliska (fysiska) UV-filter

Till skillnad från kemiska UV-filter verkar mineraliska UV-filter omedelbart. De ligger på huden och reflekterar, absorberar och sprider strålningen. Det innebär att strålningen inte har en chans att nå hudytan. Nackdelen: de absorberas inte lätt i huden och lämnar ofta efter sig ett lager av mineralvita pigment, även känt som den vita effekten. För att förhindra att huden ser ut som om den har gnuggats med krita efter applicering har tillverkarna minskat partikelstorleken till nanometer. De viktigaste mikropigmenten som skyddar mot UV-ljus är titandioxid och zinkoxid.

Gå ut i solen – med rätt skydd!

Innan årets första solbad måste du välja rätt solskyddsprodukt för dig. Den produkt du väljer ska definitivt fästa bra på huden och vara stabil mot ljus, luft och värme. Oavsett om det gäller kräm, lotion eller spray har konsistensen en avgörande betydelse för köpbeslutet. Ingredienserna eller allergivänligheten, vattenresistensen och hållbarheten hos solskyddsprodukterna är också viktiga kriterier.

Kräm, spray eller olja: Doseringsformen

Grunden för varje solskyddsmedel är en blandning av fett och vatten samt vissa ämnen för önskad skyddseffekt. Beroende på sammansättningen av fett- och vattenkomponenterna finns produkterna som krämer, lotioner, sprayer, oljor, geler, rullar eller till och med pinnar. I grund och botten är det viktigt att produkterna kan gnidas in väl och lämnar en transparent, icke klibbig film. Dessutom får produkterna varken lämna en fet hinna på huden eller torka ut den. Vi ger en översikt över de olika typerna av solskyddsprodukter:

Solkräm

Denna klassiska solkräm är mycket trögflytande, vilket gör den svår att sprida ut. Resultatet: en vit, klibbig hinna på huden. Damm eller sand samlas snabbt på detta lager. Men eftersom solskyddsmedel stannar kvar längre på huden är det säkrare och därför särskilt lämpligt för barn. Dessutom har den vanligtvis en högre solskyddsfaktor än gel eller spray, eftersom dess fettsammansättning binder ämnena bättre. Den högre fetthalten skyddar huden från att torka ut, vilket är anledningen till att solskyddsmedel rekommenderas för lätt torr hud. De som lider av fet hud bör dock hellre lämna dem ensamma; de lämnar ofta en glans bakom.

Solmjölk

Flytande solmjölk, även känd som sollotion, är mycket lättare att applicera på huden tack vare sin lätta konsistens, vilket beror på den högre vattenhalten. Solmjölk lämnar en behaglig känsla på huden, utan någon fet hinna. När barnen går till stranden blir de särskilt glada om solkrämen, som brukar uppfattas som irriterande, absorberas snabbt, eftersom det ger dem mer tid att simma. Tack vare de hudvårdande ingredienser den innehåller ger den intensiv fuktberikning och är lämplig för alla hudtyper. Nackdelen med solkräm är det lägre skyddet – dels på grund av den lägre solskyddsfaktorn på vanligtvis högst 30, och dels på grund av det tunnare lagret som lättare går förlorat.

Solspray

Solsprayen är lätt att applicera och sprider sig mycket jämnt. Eftersom den inte lämnar en oljig hinna är den lämplig för alla hudtyper. Även svåråtkomliga områden på kroppen kan enkelt nås med spray från pumpflaskan. Särskilt småbarnsföräldrar uppskattar att appliceringen går mycket snabbt och att hela kroppen täcks av solskyddsmedel på nolltid. Den så kallade aerosolsprayen är en speciell form av spray från vars sprayhuvud kommer en transparent dimma som snabbt försvinner i vinden och lämnar en lätt glans på huden. Förutom UV-skydd ger sprayen också en behaglig kylningseffekt.

Suntanolja

De som lider av torr eller känslig hud bör ta till sololja, som täcker huden som en skyddande film. Sololja är särskilt lätt att sprida ut och ger en sammetslen känsla. Eftersom den vanligtvis varken innehåller parfym eller konserveringsmedel, tolereras den särskilt väl av allergiker samt spädbarn och små barn. På grund av oljefilmen kan dock svettningen öka, vilket kan vara obehagligt. För hudtyper som är benägna att drabbas av orenheter eller Mallorca-akne (kliande blåsor och blemmor i solen) är de oljehaltiga produkterna inte särskilt lämpliga, eftersom de kan leda till att porerna täpps till. På grund av den lägre solskyddsfaktorn bör huden dock åtminstone vara förbrunad.

Solgel

För hudtyper med tendens till blemmor rekommenderas en oljefri vattenbaserad solgel. Den är mindre fet på huden, men är istället lätt att smörja ut, absorberas snabbt och har en svalkande effekt. Den är oftast färglös och lämnar inga vita, klibbiga rester på huden. Solgel finns också med högre solskyddsfaktor, t.ex. 30 eller 50. En annan fördel, särskilt för idrottare: en solgel är svettfri. Även om den tränger in bättre i huden kan den orsaka irritation på känslig hud. Personer med mycket torr hud rekommenderas också att inte använda geltexturen.

Solrulle

Solkrämen är också mycket lätt att applicera och sprida ut med en solroller. Den absorberas snabbt och fastnar inte. Roll-ons är särskilt lämpliga för att göra appliceringen av solskyddsmedel mer intressant för barn. De kan till exempel användas för att rita motiv på huden. De är också perfekta för små barnhänder, så att barnen själva kan applicera lite av krämen utan kladdiga händer. Tack vare att den saknar nanopartiklar och parfym och är återfuktande är en roller också lämplig för känslig ansiktshud och rinner inte i ögonen som andra produkter. Dessutom har den en mycket hög solskyddsfaktor.

Solstav

Ett solstift fungerar på liknande sätt som en solrulle. Det är också mycket enkelt att applicera solkrämen. Solstiften finns även med solskyddsfaktor 50+. Eftersom den kan appliceras selektivt är den särskilt lämplig för känsliga hudområden som näsa, ögon, öron, axlar eller dekolletage, som ofta glöms bort när man applicerar solskyddsmedel. Det bör appliceras minst 15 till 20 minuter före solexponering. Även vid upprepad applicering förblir solkrämen helt osynlig, återfuktar och skyddar huden mot fria radikaler tack vare dess antioxidanter, t.ex. E-vitamin.

Så att skyddet inte gör dig sjuk: Ingredienserna

Förutom vatten och olika solskyddsmedel innehåller solskyddsmedel fettsyror, di- och triacylglycerider, fettalkoholer, silikonoljor, glycerin eller propylenglykol, dvs. fuktighetsbevarande medel, och antioxidanter som t.ex. vitamin E. De övriga ingredienserna fungerar som lösningsmedel för UV-filtren, för de nödvändiga flödesegenskaperna, dvs. förtjockningsmedel, eller också för branding genom parfymering. Eftersom solskyddsmedel oundvikligen kommer i kontakt med huden, som inte är ogenomtränglig utan absorberar en del av ingredienserna genom porerna, bör vi ägna dem den uppmärksamhet som krävs. När allt kommer omkring vill vi skydda oss med solskyddsmedel och inte göra oss sjuka.

Särskilt i början av den så kallade gröna vågen har solskyddsmedel hamnat i vanrykte för att de innehåller tvivelaktiga ingredienser som bland annat ökar risken för cancer och orsakar allergier. Om skadliga kemikalier kommer in i organismen via huden belastar de snabbt de organ som ansvarar för avgiftning, närmare bestämt levern, njurarna och tarmarna. I synnerhet följande ingredienser bör undvikas. Även om de nu är ganska sällsynta, kan vissa av dem fortfarande hittas i produktionen:

• Oxybenzon: Denna ingrediens är till och med förbjuden på Hawaii eftersom den skadar koraller. Förutom miljön drabbas även det mänskliga hormonsystemet av det konstgjorda östrogenet.
• Octinoxate: Den hormonellt aktiva substansen kan leda till störningar i reproduktionssystemet och eventuellt ha en negativ effekt på sköldkörteln.
• Avobenzon: Ämnet orsakar ofta hudirritation, eftersom stabilisatorer måste tillsättas för att det ska kunna verka.
• Retinylpalmitat: Den kraftfulla antioxidanten bildar fria radikaler när den utsätts för solljus – precis motsatsen till vad vi vill ha från antioxidanter.

Höga alkoholkoncentrationer kan leda till uttorkning eller till och med irritation av huden. På samma sätt har doftämnen ingen plats i solskyddsmedel, eftersom de bryts ned under UV-ljus och kan ha en fototoxisk effekt. Konsekvenserna: Klåda, utslag, solallergi. Ändå är det svårt att hitta solkrämer som är oparfymerade och samtidigt använder bra UV-filter.

Den stora rädslan för de små partiklarna: Nanopartiklar i solkrämer

Med en högre solskyddsfaktor följer en högre andel skyddande ämnen och därmed en högre sannolikhet för rester på huden. Mineralfilter som titanoxid ger solskyddsmedel deras typiska vita färg. Lösningen: mikroplaster. Men även syntetiska plaster är ett hett diskussionsämne när det gäller solskyddsmedel. Men kan nanopartiklar – som partiklar som är mindre än 100 nanometer kallas – verkligen orsaka skada i solkrämer? I nanoform är partiklarna särskilt farliga när de inandas. Många konsumenter fruktar att de tränger igenom huden och sprids i kroppen, där de ansamlas i organen, orsakar cancer eller skadar nervsystemet. Nanopartiklarna kommer dock inte in i kroppen genom intakt hud. Och även om de skulle komma in i blodet via förskadad eller skadad hud, finns det inga hälsorisker att frukta, åtminstone enligt nanoportalen från Baden-Württembergs konsumentministerium. Sedan 2013 måste alla kosmetiska produkter som innehåller nanopartiklar dessutom rapporteras till EU-kommissionen och anges på förpackningen.

Hudkompatibilitet med allergier: Känslig hud är kräsen

Den som har känslig hud eller är benägen att utveckla allergier måste undvika irriterande ingredienser. Här är det viktigt att vara uppmärksam på din egen huds specifika egenskaper. En solallergi är oftast en kontaktallergi, vilket innebär att den utlöses av kombinationen av ämnena i solskyddet med UV-strålar. Symtomen uppträder vanligtvis på rygg, armar, händer, dekolletage och ben, t.ex. som finnar, pustler eller akne, som inflammation, irritation eller rodnad, som klåda eller till och med eksem. För lätt irriterad hud är det därför lämpligt att använda solkrämer baserade på naturliga ingredienser, eftersom dessa tolereras särskilt väl och vanligtvis inte innehåller kemiska UV-filter. Om huden reagerar känsligt på yttre påverkan eller är benägen för solrelaterade allergier som Mallorca-akne, är det också viktigt att köpa produkter fria från parfymer, parabener och färgämnen. Under tiden finns det speciella solkrämer för allergiker.

Väl skyddat med naturligt solskyddsmedel

De flesta tillverkare strävar idag efter att ta fram hållbara och miljövänliga solkrämer på marknaden. För att vara mer naturliga bör de innehålla så få skadliga ingredienser som möjligt, t.ex. nanopartiklar. För detta ändamål används främst mineralfilter, eftersom de inte innehåller några hormonellt aktiva ämnen. Naturliga solkrämer är förstahandsvalet för gravida kvinnor, ammande mödrar och barn samt för personer med känslig hud och allergiker. Genom att undvika kemiska filter och mikroplaster, samt vanligtvis parabener och silikoner, skyddar de också miljön.

Se upp för löftena: Svett- och vattenresistens

Många tillverkare marknadsför sina solkrämer med att de är vattentäta. I grund och botten är detta dock inget annat än ett försäljningsknep. En produkt får bara förklaras vattenfast om hälften av solskyddsfaktorn fortfarande är mätbar efter att ha varit i vattnet i 20 minuter två gånger. Om tillverkaren skriver ”extra vattenfast” på förpackningen till ett solskyddsmedel, måste det fortfarande ge hälften av skyddet efter fyra bad på 20 minuter vardera. Vattenfasta solskyddsmedel fördröjer alltså bara borttvättningen av skyddet genom att innehålla ingredienser som vax, olja eller polymerer. Eftersom de ändå kan tvättas bort måste de appliceras på nytt.

Termen ”vattentät” ska inte förväxlas med termen ”våt hud”, som endast avser absorptionen av krämerna på våt hud. Om de också innehåller beteckningen ”sweat-resistant” eller ”perspiration-proof” förblir solskyddet intakt även vid kraftig svettning.

Hur lång hållbarhet har solskyddsmedel?

Om produkten utsätts för extrema förhållanden, t.ex. värme, kan stabiliteten hos den skyddande formeln försämras. I direkt solljus, oavsett om det är i bilen eller på stranden, skulle solkrämens hållbarhet gå ut efter bara några veckor. Kylväskan eller skuggan är bättre förvaringsplatser, eftersom de låga temperaturerna knappast ger bakterier en chans och skyddar oljorna i krämen. Under vintern bör solkrämen helst förvaras i källaren eller kylskåpet. Om den luktar konstigt eller om konsistensen förändras kraftigt (smulig, fast, vattnig) eller missfärgas är det bäst att kasta den. Det kan ha bildats bakterier som är skadliga för huden.

För en längre hållbarhet är det också viktigt att alltid hålla tubens lock rent och att komma i kontakt med det så lite som möjligt.Många konsumenter undrar om de kan använda solkrämen igen efter den sista semestern eller om de hellre bör kasta den. Kan solskyddsmedel gå ut överhuvudtaget? Som de flesta andra kosmetiska produkter har solskyddsmedel en hållbarhetstid på cirka 30 månader från tillverkningsdatumet om det inte finns något angivet bäst före-datum – åtminstone så länge de förvaras på en sval, torr plats. När de har öppnats måste de användas inom tolv månader, som är fallet med de flesta hudvårdsprodukter, vilket indikeras av symbolen med den öppnade burken och ordet ”12 M”. Fram till denna tidpunkt förblir effektiviteten oförminskad. I allmänhet bryts dock UV-filtren gradvis ned efter öppnandet, så att solskyddet gradvis blir svagare.

Rätt solskydd för varje hudtyp

Valet av lämplig solkräm beror inte bara på personliga preferenser, utan också på ens egen hudtyp. Normal hud tål i stort sett vad som helst, men den som har fet, torr eller känslig hud måste vara försiktig i sitt val.

Lätt, mattande, lugnande: solskydd för fet och oren hud

De som lider av fet hud med tendens till blemmor vill ofta inte belasta den med ytterligare vård för att inte stimulera talgproduktionen ännu mer. Solskydd är dock fortfarande ett måste. Eftersom överdrivet solande torkar ut huden är den beroende av återfuktning. Annars skulle talgkörtlarna producera för mycket talg, vilket kan leda till ännu fler hudfläckar. Vid uttorkning hårdnar de yttre hudlagren, vilket gör det svårt att rengöra och så småningom leder till tilltäppta porer. Ju fetare och tyngre solskyddsmedel, desto större risk för hudproblem. Därför bör skyddet vara vattenbaserat. Vi rekommenderar särskilt en solgelé vars lätta konsistens knappt märks, som absorberas snabbt och som har en svalkande effekt. För personer med fet hud är det däremot mindre lämpligt att använda sololja, eftersom porerna redan producerar för mycket sebum. Det är viktigt att välja produkter utan komedogener, eftersom dessa främjar orenheter. Produkter med ingredienser som kokos- och druvkärneolja och höga alkoholhalter rekommenderas inte.

Glöm inte bort: Ansikte och läppar

För känsliga, ganska ömtåliga områden som ansiktet finns det speciella solkrämer som är särskilt lätta och inte lämnar en oljig känsla på huden. Läpparna behöver också UV-skydd. För detta ändamål finns det speciella läppbalsam med solskyddsfaktor.

Under tiden finns det solkrämer och emulsioner som är speciellt utformade för fet eller till och med oren hud och som kan leda till en förbättring av hudens utseende på lång sikt. Förutom extrakt för att reglera talgproduktionen innehåller de ofta aktiva ingredienser med en mattande effekt. Dessa produkter absorberas mycket snabbt och lyser inte på huden efter applicering. Lugnande ingredienser minskar också inflammation. De kan jämföras med en lätt dagkräm och återfuktar huden utan att täppa till porerna. Dessutom har de en antioxidativ effekt, vilket innebär att de skyddar huden mot fria radikaler (som utlöses av UV-ljus) som bidrar till att huden åldras.

Särskilt skyddsvärd: torr och känslig hud

Huden är torr, ibland flagnande, stram, känns ofta sprucken och sträv eller kliar? Då är hudens skyddsbarriär nedsatt och det behövs ett solskydd som ger huden rikligt med fukt. Att sola är extra påfrestande för känslig hud eftersom det torkar ut den och orsakar rodnad eller spänningar. Om du använder fel produkt kan det orsaka hudirritation eller till och med inflammation. Ett särskilt solskydd för känslig hud är därför oundvikligt.

För att motverka uttorkning av huden bör närande oljor som olivolja eller havtorn, aloe vera-extrakt eller glycerin ingå. Dessa ämnen svalkar kliande områden och fyller på fuktdepåerna. Titandioxid och zinkoxid har också en mild och skyddande effekt. Hyaluronsyra kan också hålla kvar vatten mycket bra. Det är i alla fall viktigt att produkten varken innehåller parfym, färgämnen eller konserveringsmedel och helst inga kemikalier eller parabener. Solskyddsmedel ska absorberas snabbt och kännas så lätta som möjligt på huden. Lämpliga produkter innehåller ofta orden ”för känslig hud” eller ”känslig”. Om dessa tillsatser finns tryckta på produkten kan konsumenten vara säker på att den innehåller ingredienser som är lämpliga för känslig hud.

Skonsamt solskydd för barns känsliga hud

Många föräldrar undrar vad de ska tänka på när det gäller solskyddsprodukter för barn. Får spädbarn överhuvudtaget använda solskyddsmedel? Barn under tre år bör hållas helt borta från solen eller åtminstone skyddas med kläder och huvudbonader, eftersom ögonens och hudens självskyddsmekanismer ännu inte är fullt utvecklade. Spädbarns ömtåliga, känsliga hud kräver särskild vård med en mycket hög solskyddsfaktor (helst 50+). De bör dock inte använda solskyddsmedel förrän de är ett år gamla, eftersom de kan täppa till porerna, vilket innebär att den nödvändiga kylningseffekten inte uppstår. Solkrämer för spädbarn och småbarn skiljer sig inte bara åt när det gäller solskyddsfaktor, utan även när det gäller ingredienser. De är känsliga, återfuktande och oftast fria från kemiska ämnen. De får inte innehålla parfym, färgämnen eller konserveringsmedel och helst ingen alkohol.

Solskyddsmedel för spädbarn är bland annat långvarigt vattenfasta och särskilt hudvänliga för att skydda barns solkänsliga hud från UV-strålning när de plaskar. Produkter med omedelbart skydd, dvs. utan lång appliceringstid, rekommenderas. Det är särskilt viktigt att inte glömma att återapplicera krämen minst varannan timme och alltid efter bad. Produkten ska fördelas lätt och jämnt på huden. Den ska också absorberas snabbt, eftersom barn inte är särskilt tålmodiga. Sprayformatet är särskilt barnvänligt. Produkterna finns också i en glad barndesign för att signalera till de yngre att det kan vara roligt att smörja in sig.

Solkräm med anti-aging-behandling

För att hålla huden ungdomligt fräsch och strålande är det lämpligt att börja tidigt med rätt vård. Eftersom UV-ljus leder till att huden åldras i förtid är rätt solskydd viktigt för mogen hud. Vi rekommenderar lotioner med anti-ageing-komplex och ingredienser som hyaluronsyra, kameliaolja samt antioxidanterna vitamin E och C, som motverkar åldrandeprocesserna genom att ge mer elasticitet. Det är också viktigt att solskyddet ger huden tillräckligt med fukt. Detta förhindrar så kallade torrhetsrynkor.

Tips om solskydd

Inte bara när du väljer rätt solskyddsmedel, utan även när eller efter du har solat, finns det några saker att tänka på:

• Du bör alltid undvika solen mitt på dagen.
• Det är särskilt viktigt att välja en hög solskyddsfaktor när du befinner dig vid vattenbrynet, eftersom risken för solbränna då ökar.
• I de flesta fall ger kläder ett effektivt skydd mot solen. Men se upp: Ljusa kläder eller kläder i lätt bomull släpper igenom det mesta av solens strålar.
• Eftersom ungefär hälften av UV-strålarna tränger in i kroppen även i skuggan, är solskydd nödvändigt även här.
• Ögonen behöver också skyddas. Solglasögon ska blockera både UV-A- och UV-B-strålar.
• Vid första tecken på solbränna, dvs. rodnad eller en stickande känsla på huden, bör du omedelbart avbryta din vistelse i solen för att undvika skador på huden på lång sikt.
• Efter solbad: Eftersom huden är utmattad efter en lång dag i solen är det bra att hjälpa till med fuktgivande produkter, så kallade after-sun- eller apre-sun-produkter. Kylande lotioner med ingredienser som glycerin, panthenol, aloe vera och allantoin ger huden en behaglig känsla och verkar avslappnande.

Dosera rätt: Hellre för mycket än för lite

När du har hittat rätt solskyddsmedel gäller det nu att applicera det på rätt sätt. Många användare är mycket sparsamma med solskyddsmedel och använder mycket mindre än den rekommenderade mängden på två milligram per kvadratcentimeter hud. För hela kroppen hos en medelstor vuxen rekommenderas cirka 40 milliliter eller minst tre matskedar solskyddsmedel. En standardförpackning med en påfyllningsmängd på 200 milliliter bör därför vara förbrukad efter fem appliceringar. Här gäller mottot: hellre för mycket än för lite. Om du applicerar generöst är du på den säkra sidan.

Glöm inte heller att smörja in områden som ofta förbises, t.ex. näsan, öronen och baksidan av fötterna, samt huvudet på skalliga personer. Det är nödvändigt att återapplicera minst varannan timme eller efter ökad svettning eller badning. Det bör dock inte felaktigt antas att solskyddet förlängs genom upprepad applicering. Det innebär att om man applicerar SPF 50 två gånger motsvarar det inte ett skydd med SPF 100.