49-tums TV köpråd: Så väljer du rätt produkt

  • De viktigaste fakta i korthet
  • 49 tum är en av de vanligaste diagonalerna för tv-apparater.
  • TV-apparater använder olika skärmtekniker, t.ex. LCD eller OLED.
  • De flesta modeller har UHD-upplösning (Ultra High Definition), dvs. 3 840 x 2 160 pixlar.
  • Smart TV-apparater gör det möjligt att använda streamingtjänster och andra appar via internet.

TV går, TV stannar

Särskilt de yngre generationerna tittar inte längre på tv, utan hämtar sin underhållning och sina nyheter från internet. Men tv:ns popularitet som apparat har knappast påverkats av denna medieomvandling. En större skärm i vardagsrummet är ett måste, oavsett om det gäller Netflix eller nyheterna på dagtid. TV-tillverkare anpassar sig till trenden. De flesta moderna enheter är alltså smarta tv-apparater. Deras funktionsområde kan utökas som en smartphone med appar och de kan få tillgång till internet.

Innan du köper en TV bör du vara säker på att du har rätt storlek. Det är trevligt med en stor bild, men enheten måste också passa in i rummet. En tv med en skärmdiagonal på 124,46 centimeter ( 49 tum ) är tillräckligt stor för att ge en bättre tittarupplevelse än till exempel en datorskärm, men inte så stor att den dominerar rummet helt och hållet. Därför är 49-tums TV:n en av de mest populära storlekarna. Detta är en stor fördel, eftersom populariteten leder till ett större utbud av produkter.

Teknik: Lysande dioder eller flytande kristaller?

Det sätt på vilket en tv-skärm genererar bilden har ett betydande inflytande på dess visningsegenskaper. LCD-tv-apparater är de vanligaste. Den beprövade och testade plattskärmstekniken har redan mycket goda egenskaper, men den vidareutvecklas av olika tillverkare för att hålla sig i takt med tiden och fortsätta att konkurrera med ny teknik som OLED-tv:n. Detta ger upphov till nya typer av skärmar, till exempel SamsungsQLED-skärm.

Många aktuella skärmar använder också HDR-teknik (High Dynamic Range). Detta kombinerar olika exponerade bilder för att uppnå bästa ljusstyrka och kontrastvärden. HDR ger alltså ett utökat färgspektrum. Eftersom det inte finns någon enhetlig standard för detta, förekommer representationstekniken i olika varianter: Dolby Vision, HLG, HDR10, HDR10+ och HDR1000 är HDR-versioner med olika prestanda. Dolby Vision anses vara den främsta.

LCD – beprövad teknik

En platt skärm består av flera lager. I LCD-skärmar (Liquid Crystal Displays) består ett av dessa lager av flytande kristaller som ändrar sin orientering under spänning, vilket gör att mer eller mindre ljus från bakgrundsbelysningen kan passera igenom. Detta styr färgåtergivningen av varje pixel. Det är de flytande kristallerna som ger skärmarna deras namn. Detta är dock bara ett lager.

Det bakersta skiktet på en sådan skärm består av bakgrundsbelysningen. Numera är det uteslutande lysdioder (LED) som används. Ljusledaren och diffusorskiktet ser till att ljuset från LED-armaturerna fördelas jämnt innan det träffar skiktet med flytande kristaller, där ljusöverföringen regleras. Efter skiktet med flytande kristaller följer ett RGB-filter (rödgrönblått). Subpixlarna i de tre primärfärgerna bildar en pixel som kan återge hela färgspektrumet, beroende på hur mycket ljus som det flytande kristallskiktet släpper igenom.

Som den vanligaste skärmtekniken ger flytande kristallskärmar dig också det bredaste urvalet. Om din budget är begränsad kommer du troligen bara att överväga LCD-skärmar. Bilden är ljus med starka färger. Dessutom är dessa skärmar mycket hållbara. En brist är dock kontrasterna, särskilt återgivningen av svart. Eftersom vätskekristallerna inte kan blockera ljuset från bakgrundsbelysningen helt och hållet kan LCD-skärmar aldrig visa riktigt svart, vilket leder till att kontrastnivåerna blir sämre.

Fördelar
  • Stort produktutbud
  • Billiga modeller finns tillgängliga
  • Hög ljusstyrka och god färgåtergivning
  • Hållbar
Nackdelar
  • Liten kontrast
  • Ingen riktig svart är möjlig
IPS- och VA-paneler: TV-klassikerna

Egenskaperna hos en skärm med flytande kristaller beror i hög grad på paneltekniken. Skillnaden mellan teknikerna är de flytande kristallernas utgångsläge och den riktning i vilken de rör sig för att släppa igenom mer eller mindre ljus.

TN-paneler(Twisted Nematic) har den snabbaste svarstiden. Pixlarna behöver därför mycket kort tid för att byta färg och är dessutom mycket energieffektiva. Det är därför de är mycket populära bland spelare, särskilt som PC-skärmar. LCD-skärmar med TN-paneler är dock inte toppresterande när det gäller färgåtergivning, kontrast och stabilitet i betraktningsvinkeln. Detta gör dem mindre attraktiva för tv-apparater, eftersom de främst används för att titta snarare än för att spela, och ofta av flera personer samtidigt, som alla ser tv-skärmen från olika vinklar och avstånd.

IPS-paneler(In-Plane Switching) är lämpligare för tv-apparater. De har den bästa stabiliteten i betraktningsvinkeln bland panelteknologierna. Kontrast och färgåtergivning är också bättre än med TN-paneler. Å andra sidan är reaktionshastigheten låg. IPS-skärmar är alltså inte optimala för spel. På grund av dess goda visningsegenskaper och relativt låga pris är paneltekniken mycket populär för billiga tv-apparater.

VA-paneler(Vertical Alignment) har de bästa egenskaperna för en TV, men är också den dyraste av de tre teknikerna. De skapar det djupaste svarta som LCD-skärmar kan åstadkomma. De är också mycket färgtrogna och kontrastrika. Panelerna uppnår dock inte den responstid som passionerade spelare vill ha.

 TN-panelIPS-panelVA-panel
KontrastTillfredsställandeBraMycket bra
FärgåtergivningTillfredsställandeBraMycket bra
SvarstidMycket braTillfredsställandeTillfredsställande
Stabilitet i betraktningsvinkelnDåligMycket braBra
PrisLågMediumHög
De viktigaste egenskaperna hos de tre panelteknikerna i en överblick.

QLED – nästa generation av LC-skärmar

QLED-tv:n (Quantum-Dot Light-Emitting Diode) är Samsungs svar på LG:s OLED-tv:n och är i princip en vidareutveckling av de beprövade LCD-tv:n. QLED-skärmar har därför alla de lager som även LCD-skärmar har. Men mellan bakgrundsbelysningen och LC-skiktet finns ytterligare ett lager: kvantprickskiktet. De röd-gröna kvantprickarna ser till att hela färgspektrumet skapas redan före LC- och RGB-filterskiktet. På så sätt uppnår skärmarna högre ljusstyrka och extremt rik färgåtergivning jämfört med sina föregångare. Även i mycket ljusa rum bibehålls dessa visuella egenskaper. Den enda nackdelen jämfört med konventionella LCD-skärmar är det högre priset.

Fördelar
  • Mycket ljus bild
  • Extremt hög färgåtergivning
  • Kan även användas i mycket ljusa rum
Nackdelar
  • Ingen riktig svart är möjlig
  • Dyrt

OLED – smal linje och vackra färger

Endast OLED-tv (Organic Light-Emitting Diode) är en verkligt ny skärmteknik. Detta beror på att de inte har någon bakgrundsbelysning. I stället är varje pixel i sig en ljuskälla. Den största fördelen: Pixlarna styrs individuellt och kan därför stängas av helt och hållet, med andra ord kan enheterna återge en äkta svart färg. OLED-skärmarnas kontrastvärden är i allmänhet oslagbara. Dessutom har skärmarna en mycket bred betraktningsvinkel. Tack vare det lilla antalet lager är de dessutom tunnare och lättare än LCD-skärmar eller QLED-skärmar. Många konsumenter och experter talar om den bästa helhetsbilden med denna teknik.

Men de kan ännu inte nå upp till LCD-skärmarnas ljusstyrka . Den långsamma reaktionshastigheten gör att enheterna inte lämpar sig för videospel. Det är också viktigt att arbeta med livslängden på sådana tv-apparater. Sist men inte minst finns det en risk för att bilderna ”bränns in”, dvs. att de förblir synliga som skuggor på skärmen. Du kan dock förebygga detta problem genom att förhindra att stillbilder visas under långa perioder.

Fördelar
  • Riktigt svart
  • Högsta möjliga kontraster
  • Hög stabilitet i betraktningsvinkeln
  • Tunn
  • Enkelt
Nackdelar
  • Inte lika ljusstarka som LCD-skärmar och QLED-skärmar
  • Långsam reaktionshastighet
  • Inte särskilt hållbar
  • Bränning i möjlig
  • Dyrt

LED-bakgrundsbelysningen är optimerad

Bortsett från OLED-TV:er är det LED som ger bakgrundsbelysning till de flesta skärmar eller TV:er. Antingen är lysdioderna placerade i skärmens kanter (Edge LED) eller så lyser de längs hela skärmens längd och bredd (Full Array LED). Ljusledaren sprider ljuset och diffusorskiktet ser till att ljuset fördelas jämnt. LCD-skärmar har sin ljusstyrka och energieffektivitet att tacka LED-bakgrundsbelysning för.

Den så kallade”local dimming” tjänar syftet att förbättra kontrasterna på LCD-skärmar. I denna process belyses eller mörkas vissa områden av ljuskällan specifikt innan ljuset når det flytande kristallskiktet. På så sätt kan man få en mörkare bild. Full array LED-lampor lämpar sig bäst för lokal ljusreglering. I det här fallet talar vi om ”Full Array Local Dimming”.

Mini-LED

På senare tid har TV-tillverkare använt mini-LED:er. Dessa är mindre men fler LED-armaturer. Den största fördelen med miniljusdioder är att de säkerställer en mer exakt lokal ljusreglering. Detta gör att LCD-skärmar kommer allt närmare OLED-skärmarnas kontrast- och svartnivåer. Det större antalet ljuspunkter ger också en generellt sett ljusare bild.

Miljoner pixlar för en bild

Förutom färgåtergivning och kontrast är upplösningen avgörande för bildkvaliteten. Den mäts genom antalet pixlar eller pixlar som utgör bilden. Ju fler pixlar det finns, desto mindre är de och desto mer detaljer syns i bilden. Upplösningen för en TV anges av tillverkaren antingen med en beteckning som Full HD (High Definition) eller så anges antalet pixlar på det vertikala planet, till exempel 1080 p (pixlar). Båda varianterna har en upplösning på 1 920 x 1 080 pixlar.

Följande tabell ger en översikt över vanliga upplösningar för49-tumsTV-apparater. De finns även som ”breda” versioner. De senare har fler pixlar på det horisontella planet, till exempel Wide HD med 2 560 x 1 080 pixlar i stället för 1 920 x 1 080 pixlar. Bildens kvalitet är dock densamma. Det är bara bildförhållandet som ändras från det vanliga 16:9 till 21:9. Biograferna använder också detta bildförhållande. Sist men inte minst används begreppen UHD och 4K ofta som synonymer. Strängt taget är det dock olika upplösningar, eftersom UHD inte når upp till fyra tusen pixlar på det horisontella planet.

UpplösningPixelÄven känd som
Full HD1.920 x 1.0801.080 p
Ultra HD3.840 x 2.1604K
4K2K4.096 x 2.1604K
UHD-27.680 x 4.3208K
De vanligaste upplösningarna för 49-tums TV-apparater och deras beteckningar.

En sak är klar: Trenden går mot allt högre upplösningar. Enkla tv-apparater med hög upplösning (1 280 x 720 pixlar) tillverkas numera sällan. Till och med Full HD håller långsamt på att dö ut. UHD är den nya standarden. Så om du vill ha bästa möjliga bild bör du leta efter en UHD-, 4K- eller till och med 8K-modell. Men pixlar kostar. Därför måste du vara beredd att lägga lite mer pengar på det. De som inte kan eller vill betala för 4K hittar också en bra TV bland Full HD-modellerna. Spelare på den senaste generationens konsoler – Xbox Series X och PlayStation 5 – kan också dra nytta av 4K-upplösning, eftersom de nya spelkonsolerna klarar det och utvecklare lanserar allt fler konsolspel för den här upplösningen.

Andra inköpskriterier

Förutom skärmteknik och upplösning är det viktigt vad tv:n faktiskt kan göra. Kan den anslutas till internet? Är enheten 3D-kompatibel? Vilka anslutningar finns tillgängliga? Vikten av dessa kriterier beror i hög grad på dina individuella behov.

Smart-TV

Smart TV-apparater ska förstås som tv-hybrider. Det är i själva verket tv-apparater som gertillgång till det klassiska tv-programmet via antenn, satellit eller kabel samt tillgång till Internet. Benämningen ”Smart TV” beror på samverkan mellan internetåtkomst och stark processorkraft.

Med sådana enheter kan du förutom klassisk tv även använda streamingtjänster online, för vilka det ofta finns förinstallerade appar. TV-streaming, dvs. att titta på TV via Internet, är också möjligt, förutsatt att din Internetbandbredd tillåter det. Via Bluetooth kan Smart TV-apparater anslutas till en smartphone, surfplatta eller röstassistent, vilket gör det mycket enklare att använda dem jämfört med fjärrkontrollen. Förr eller senare måste du trots allt skriva in text på Internet, vilket är irriterande med fjärrkontrollen.

Operativsystemet beror på tillverkaren. Många smarta tv-apparater använder Android TV, men vissa tillverkare som LG, Samsung och Panasonic har sina egna operativsystem.

För dem som sällan tittar på tv och använder apparaten mer som en stor bildskärm för streaming är en smart-tv perfekt. Det innebär att de inte behöver ansluta den bärbara datorn till skärmen varje gång via HDMI-kabel, utan kan enkelt få tillgång till Internet direkt från TV:n.

Mer traditionella TV-användare kan också dra nytta av de utökade möjligheterna med en smart TV. Med tv-streaming slipper du till exempel köpa en mottagare och slippa installationen.

Anslutningar

När det gäller anslutning spelar inte bara Bluetooth och internet en viktig roll. Det är särskilt viktigt att det finns minst två HDMI-anslutningar. De flesta enheter som är anslutna till TV-apparater, t.ex. nyare konsoler eller bärbara datorer, kräver en HDMI-anslutning för att kunna anslutas.

USB är inte lika viktigt som för datorer, men en aktuell TV bör ha minst en port för att ansluta apparaten till en extern hårddisk.

TV-apparater med internetkapacitet behöver också en LAN-anslutning. På så sätt kan du ansluta TV:n direkt till routern för att undvika eventuella WLAN-störningar.

Sist men inte minst behöver du en ljudutgång. Även om tv-apparater har egna högtalare är ljudkvaliteten begränsad. Om du vill ha bra ljud måste du ansluta tv:n till externa högtalare.

Analoga videoingångar och de gamla färgglada anslutningarna för äldre konsoler eller DVD-spelare är utrotningshotade. De som fortfarande har kvar sin Nintendo 64 bör till exempel använda en gammal TV för detta. Både konsolhårdvaran och spelen kan trots allt inte mäta sig med prestandan hos dagens TV-apparater. Bilden blir inte bättre ens på en 4K-tv om konsolen i sig inte kan producera en bild av sådan hög kvalitet.

Alternativ för mottagning

Det är också viktigt att veta om din TV har en integrerad mottagare. TV-mottagning är möjlig via kabel (DVB-C), satellit (DVB-S) eller antenn (DVB-T). Vissa mottagare kan hantera alla tre mottagningstekniker, andra bara en av dem. Integrerade mottagare kallas ”tuners”. Det finns fyra olika typer av tuner som avgör vilken mottagare som kan användas eller om innehållet kan spelas in medan du tittar.

En twintuner finns i två versioner. Du kan använda den för att titta på ett tv-program och spela in ett annat samtidigt.

En dubbeltuner stöder två olika mottagningsvägar, vanligtvis alltid markbunden TV och antingen parabolantenner eller en kabelanslutning.

En trippeltuner stöder alla tre mottagningsvägar, dvs. markbunden mottagning med en husantenn samt kabel- och satellit-tv.

Twin-tripletunern är den mest omfattande: Den kombinerar fördelarna med en trippel tuner och en twin tuner, dvs. den kan hantera alla tre mottagningsvägar och kan samtidigt spela in en kanal och spela upp en annan.

Ljud

På pappret kan de integrerade ljudsystemen i tv-apparater ge ett mycket högkvalitativt ljud. Teknisk jargong som Dolby Atmos eller surround sound kan ofta läsas på produktförpackningarna och får det att verka som om apparaterna har mycket hög ljudkvalitet. Ljudet är dock ofta en besvikelse, särskilt när högtalarna, som vanligtvis sitter på baksidan, är riktade mot väggen och ljudet inte har möjlighet att utvecklas.

För nyheter eller många TV-program är ljudkvaliteten från TV:ns inbyggda högtalare tillräcklig. Men om du gillar att strömma musik och filmer och spela den nya generationens spel bör du skaffa ett ljudsystem. Dåligt ljud är trots allt inte bara skadligt för musikupplevelsen. En högljudd explosion i en film kräver till exempel mycket bas, vilket knappast är möjligt med TV-högtalare.

3D-förmåga

3D-tv har aldrig riktigt slagit igenom. Det bleka 3D Blu-ray-landskapet och den ökande populariteten hos streamingtjänster som ännu inte har något 3D-alternativ gör 3D till ett sekundärt köpkriterium. Det kostar tillverkare och konsumenter för mycket pengar. Dessutom är 3D bara meningsfullt med stora bildskärmar. Med en 49-tums TV kommer du förmodligen inte heller att få ut mycket av 3D Blu-rays som Avatar. Därför har de flesta TV-tillverkare slutat atttillverka 3D-TV-apparater.

Bildfrekvens

Uppdateringsfrekvensen ger information om hur ofta bilden uppdateras per sekund. Ju fler bilder per sekund (fps) som produceras, desto jämnare blir bilden.

Frekvensen mäts i Hertz. 60 hertz – dvs. 60 bilder per sekund – borde ingå i alla nuvarande tv-apparater. För användare utan särskilda krav är denna uppdateringsfrekvens tillräcklig. De som vill spela med den nya generationens spelkonsoler bör dock leta efter en tv med 120 hertz, eftersom många av de nya spelen stöder denna uppdateringsfrekvens.

Effektförbrukning

EU:s nya energimärkning är sträng. Plustecknen har tagits bort och energieffektiviteten graderas nu från A till G. Som ett resultat av detta sjunker många apparater som tidigare var klassade som ”A” till effektivitetsklass ”G”. Apparaterna – i det här fallet 49-tums TV-apparater – klassificeras på grundval av sin energiförbrukning, mätt i watt, enligt följande:

 ABCDEFG
Effektförbrukning21 W28 W35 W43 W54 W65 W72 W
Kraven för den nya energimärkningen har skärpts avsevärt.

Montering

Många användare föredrar att montera sina tv-apparater på väggen för att spara utrymme eller av estetiska skäl. Alla enheter är dock inte lämpliga för detta. Det är bäst att läsa bruksanvisningen i detta avseende. Annars kan du helt enkelt placera tv:n på en hylla. Stativ medföljer varje ny TV.