Vinterdäck köpråd: Så väljer du rätt produkt

  • De viktigaste fakta i korthet
  • Vinterdäckens mjuka, elastiska gummiblandning ger inte bara bättre grepp i kalla förhållanden, utan också bättre kraftöverföring. Deras lamellprofil ger ett bättre grepp.
  • EU:s däckmärkning ger tillförlitlig information om bränsleeffektivitet, väggrepp på vått underlag och externt däckljud.
  • En identifieringskod bestående av siffror och bokstäver informerar bland annat om bredd, tvärsnitt och konstruktionstyp.

Ta det säkra före det osäkra med vinterdäck

Snö, is och slask – när vintern närmar sig blir vägarna hala. För att förarna ska kunna fortsätta att köra säkert på vägarna trots ogynnsamma väderförhållanden är det nödvändigt att byta från sommardäck till vinterdäck varje år när den kalla årstiden börjar. Det regelbundna bytet är dock inte bara irriterande utan också tidskrävande. De som bor i regioner med mindre snö kan därför fråga sig om en sådan investering överhuvudtaget är värd att göra.  Svaret är tydligt: Även i mildare vinterförhållanden är vinterdäck ett måste. Medan sommargummiblandningar når sina gränser redan vid ensiffriga plusgrader, vilket gör att gummit hårdnar och tappar greppet, är vinterdäck optimerade för sådana temperaturområden. Den speciella lamellprofilen ger bästa möjliga grepp på snö och is. Förare bör därför inte spara i fel ände om de vill undvika en olycka – särskilt som det också finns en lagstadgad bestämmelse som kräver att vinterdäck monteras.

Dags för en förändring

Så snart de första löven faller börjar bilisterna undra om det är dags att byta däck. För att undvika att bli överraskad av en plötslig väderförändring är det bra att agera i god tid. Även om det inte finns någon lagstadgad dag då bytet till vinterdäck måste ske, föreskrivs det i förordningen om vinterdäck att bytet ska ske vid den första snön eller de första halkiga förhållandena. Det är bäst att byta däck på hösten för att undvika långa väntetider på verkstäderna. I princip är det dock tillåtet att fortsätta köra med sommardäck även på vintern när temperaturen är mild och det inte finns snö eller is.

För grov orientering finns också den så kallade sjugradersregeln: När utomhustemperaturen sjunker till sju grader Celsius är det vanligtvis dags att byta från sommardäck till vinterdäck. En annan tumregel är att underperioden från påsk till oktober (från E till E) är det störst risk för is och snö, vilket gör det nödvändigt med vintertåliga däck.

Obligatoriskt vid isiga, hala och snöiga förhållanden: Förordningen om vinterdäck

Däcken måste uppfylla kraven i vägtrafikförordningen. I detta anges inte någon specifik period för montering av vinterdäck, utan endast en så kallad”situationsbetingad skyldighet att montera vinterdäck” . Detta innebär att en skyldighet endast föreligger om vinterväglag råder.

Särskilda bestämmelser gäller för fordon som inte omfattas av den situationsbundna skyldigheten att ha vinterdäck: Före varje resa måste föraren kontrollera om resan verkligen är nödvändig.

Tillåtet, men djärvt: Vinterdäck på sommaren

Enligt lagen är det inte förbjudet att köra med vinterdäck även på sommaren. Säsongsdäck är däremot specialiserade för att uppfylla kraven för olika årstider. Detfinns en säkerhetsrisk att använda vinterdäck under sommarmånaderna. När däcken mjuknar vid höga temperaturer blir slitbaneblocken instabila, däcken deformeras och gummit ligger på vägen. Det ökade rullmotståndet leder också till högre bränsleförbrukning. På torra vägbanor är vinterdäck särskilt svaga när det gäller bromsning. Detta beror på att bromskrafterna överförs mindre effektivt till vägarna. Ju större mönsterdjup däcket har och ju högre temperaturerna i omgivningen och på asfalten är, desto längre blir bromssträckan.

Från ”M+S” till snöflinga

Fram till slutet av september 2024 kommer alla vinterdäck som ärmärkta med den så kallade M+S-symbolen och som tillverkats före 2018 att erkännas som sådana. Förkortningen står för den engelska frasen ”Mud and Snow”. För identifiering finns det antingen en ”M+S”, ”M*S” eller ”M&S” på däcket. Eftersom symbolen inte är rättsligt skyddad kan tillverkarna märka alla däck med den – även om de inte är vinterförpackade.

För att täppa till detta rättsliga kryphål måste däck som tillverkas efter 2017 ha den så kallade ”Alpine”-symbolen för att betraktas som vinterdäck. Däck med snöflingesymbolen har genomgått ett test av vinterduglighet och uppfyller därmed vissa minimikrav. Piktogrammet med det treuddiga berget och snöflingan infördes av den amerikanska federala myndigheten för trafiksäkerhet (Federal Highway and Vehicle Safety Administration, NHTSA). Tack vare övergångsperioden fram till 2024 behöver konsumenterna inte byta ut sinavinterdäckomedelbart, men av säkerhetsskäl rekommenderas att byter ut dem till Alpine-däck .

Struktur, fördelar och typer: Allt om vinterdäck

De ogynnsamma förhållandena på de snötäckta vägarna gör det mycket svårare att köra på vintern. Under den här tiden är säker dragkraft, riktningsstabilitet och exakt kraftöverföring oumbärliga – egenskaper som varje vinterdäck bör ha. Men vad skiljer vinterdäck från sommardäck?

En fördel i våta och isiga förhållanden: Ett vinterdäcks uppbyggnad

Vinterdäck består av följande komponenter:

  1. Trädet: Däckets översta lager har ett mönster och har kontakt med vägytan.
  2. Kadaveret: Däckets bärande struktur består av upp till två lager tyg som är inbäddat i gummit, en kombination av syntetiska fibrer, silke och ståltråd.
  3. Sidoväggen: Den utgör det yttre skyddet av slaktkroppen. Den visar däckstorlek, tillverkare och tillverkningsdatum.
  4. Pärlan: Innerringen hjälper till att förhindra att däcket glider på fälgen.
  5. Det inre skiktet: En gummibeläggning på insidan hindrar luft från att läcka ut.

Med ytterligare utrustningselement som fälgskydd eller spikar optimerar förarna säkerheten. Ett fälgskydd av till exempel förstärkt gummimaterial förhindrar att fälgen kommer i kontakt med trottoarkanten och förhindrar därmed skador. Vinterdäck som är konstruerade för montering av dubbar kan monteras med utrustningselement i en verkstad. De förbättrar dessutom däckets grepp och används framför allt när konventionella vinterdäck skulle misslyckas på snöiga vägar.

Allt är en del av mixen: Materialet

Vinterdäcken är speciellt utformade för kalla temperaturer (upp till sju grader Celsius) och våta förhållanden och är inte benägna att hårdna och ger bättre grepp under de kalla årstiderna än sommarvarianten. Tack vare mjukare, mer elastisk gummiblandning ger de inte bara bättre grepp i kalla förhållanden, utan även bättre kraftöverföring till marken.

Den termoelastiska slitbanemassan består av fyllmedel som kimrök eller kiseldioxid (kiselsyror), naturgummi samt olika oljor, hartser och mjukgörare. fortsätter att bibehålla greppet vid kalla temperaturer, anpassar sig till vägens ytstruktur och skapar mikrointerlocking. Däcken greppar därför även på regniga vägar. Stommen, som är en väv av ståltråd och nylon, säkerställer också optimala köregenskaper. På grund av den mjukare gummiblandningen slits vinterdäcken dock snabbare än sommardäcken.

Rätt profil

Förutom materialkompositionen skiljer sig däckens slitbana också från sommardäck. För att däcken ska greppa ordentligt i slask och snö måste de ha en djup slitbana. I annat fall förlorar fordonet dragkraft, vilket begränsar styrningen och ökar bromssträckan.  Även om det lagstadgade minimidjupet för vinterdäck endast är 1,6 millimeter, rekommenderas av säkerhetsskäl ettmönsterdjup på minst fyra millimeter.

Profilen består av upp till 2 000 tydligt identifierbara lameller, dvs. profilskärningar, som är anordnade i en bikakform, rak eller vågform, beroende på tillverkare. Tack vare den större totala längden är det möjligt att särskilt effektivt låsa fast sig i det hala underlaget på vägytan, t.ex. i snö eller lera. Under däckens rullande rörelse öppnar sig lamellerna och tränger in i snön under hjulets belastning. Deras blockliknande arrangemang i längsgående och tvärgående kanter förhindrar att is och snö fastnar på slitbanan. Jämfört med sommardäck har vinterdäck mer dragkraft och sidogrepp samt kortare bromssträckor. Vid en hastighet på 80 kilometer i timmen skulle en bil med sommardäck till exempel stanna först 42 meter senare.

Utan fälg, som komplett hjul eller som säkerhetsvariant?

Det finns tre olika typer av vinterdäck:

Vinterdäck

Vinterdäck utan fälgar passar alla förare som redan har fälgar. Men om du bara har en uppsättning fälgar för sommar- och vinterdäck måste du låta en verkstad montera och ta bort vinterdäcken. Detta är inte bara besvärligt utan också dyrt. Däckpriserna varierar mellan 15 och 870 euro, till detta kan läggas kostnaden för fälgarna och däckbytet. De ledande tillverkarna är Goodyear, Semperit, Hankook, Nokian, Continental och Pirelli.

Vinterkompletta hjul

Kombinationen av däck och fälgar är en praktisk lösning för bilister. Oavsett om det är robusta och samtidigt billiga, men visuellt ganska diskreta stålfälgar eller dyra designfälgar av aluminium – de är i alla fall mycket praktiska. En annan fördel: Konsumenterna kan byta däck själva, vilket gör att de slipper verkstadskostnader. Priserna för kompletta hjul varierar från 70 euro för fynd till cirka 2 500 euro för lyxmodeller.

Runflat vinterdäck

Tack vare deras run-flat-egenskaper kan användarna fortsätta sin resa till närmaste verkstad om de får punktering. Ett system för övervakning av däcktrycket varnar föraren om trycket sjunker. Eftersom den självbärande, förstärkta sidoväggen inte kollapsar och glider av fälgen vid tryckförlust är det möjligt att köra en sträcka på upp till 80 kilometer med en högsta hastighet på 80 kilometer i timmen. Runflat-däck känns igen på förkortningarna CSR, DSST, HRS, RFT, ROF, SSR, SST, XRP och ZP. Med en genomsnittlig kostnad på mellan 50 och 400 euro är de något dyrare än vanliga vinterdäck.

Helårsdäck – ett alternativ?

Om du inte vill byta däck varje år kan du använda helårsdäck, även kallade allvädersdäck. Om de har märkningen ”M+S” är de också godkända för användning på vinterväglag. Allvädersdäck kombinerar sommardäckens längsgående spår med vinterdäckens blockprofil, vilket gör dem lämpliga för såväl varma temperaturer som för snö och is. Allsäsongsdäck når dock sina gränser i stora mängder vatten. Dessutom sker slitaget snabbare på sommaren och bränsleförbrukningen är högre. Allsäsongsdäck är därför bara en kompromiss och lämpar sig främst för områden med mindre snö eller för stadsförare.

EU-märkning, DOT-nummer och ECE-märke som hjälpmedel för beslutsfattande

Många konsumenter hittar inte omedelbart rätt i däckdjungeln och har därför svårt att fatta ett köpbeslut. Detta underlättas av EU:s däckmärkning, som ger information om kraftutnyttjande, väggrepp på vått underlag och externt däckljud. ECE-märket visar att däckets komponenter har klarat alla föreskrivna tester. Slutligen ger DOT-numret information om tillverkarens datum och därmed om däckens ålder.

Ett plus i säkerhet med EU:s däckmärkning

Enligt EU:s förordning om märkning av däck måste alla däck för motorfordon sedan den 1 november 2012 ha en etikett som anger bränsleeffektivitetsklass, klass för väggrepp på vått underlag och klass för externt däck- och vägbanebuller, inklusive det uppmätta värdet. Denna så kallade däckmärkning ska fästas antingen som ett klistermärke på slitbanan eller som en tryckt märkning. Syftet är att skapa större medvetenhet hos förarna om säkerhet, miljöskydd och ekonomisk effektivitet i vägtrafiken.

Dessutom informerar EU:s däckmärkning konsumenterna om de viktigaste köpkriterierna, t.ex. livslängd och körstabilitet samt vattenplaning och bromsegenskaper. Klassificeringen görs i en färgskala som sträcker sigfrån A, den bästa kategorin (grön), till G (röd). Däckmärkningen gäller för personbils-, lastbils- och transportdäck, men inte för regummerade däck, däck som inte är godkända för vägtrafik, nöddäck för T-vägar, veterandäck, motorcykeldäck, däck för jordbyggare och jordbruksdäck.

Bränsleeffektivitet

Ett däcks bränsleeffektivitet beror helt och hållet på dess rullmotstånd. Detta innebär att: Ju lägre rullmotstånd, desto mindre bränsle förbrukar föraren. Klassificeringen är gjord i klasserna A, den högsta effektiviteten, till G, den lägsta effektiviteten, där bokstaven D inte är upptagen för att bättre skilja modeller av högre kvalitet från däck med lägre prestanda. Med varje bokstav ökar förbrukningen per 100 kilometer med 0,1 liter. När förare använder däck av klass A förbrukar de upp till 7,5 procent eller 0,66 liter per 100 kilometer mindre jämfört med däck av kategori G. Ju tyngre rörelsen är, dvs. ju högre rullmotståndet är, desto mer energi eller bränsle förbrukas.

Våtgrepp på vått underlag

Bland annat är däckens väggrepp på vått underlag avgörande för körsäkerheten. Detta är ungefär längden på bromssträckan på våta vägar. På däckets etikett är köregenskaperna i vått tillstånd och vid en hastighet på 80 kilometer i timmen indelade i klasserna A (grönt) till G (rött), där varken D eller G är upptagna. Skillnaden mellan klasserna är mellan tre och sex meter, vilket innebär att skillnaden i bromssträcka mellan den bästa och den sämsta kategorin är över 18 meter. Eftersom däcktrycket också är avgörande för väggreppet på vått underlag bör konsumenterna kontrollera det regelbundet.

Det yttre rullningsljudet

Det externa rullningsbullret är det decibelvärde som uppstår vid en rullningshastighet på 80 kilometer i timmen. Värdet avser den upplevda volymen när man kör förbi. Däck delas också in i klasser med avseende på externt rullningsljud. Dessutom visas bullerklassificeringen som ett piktogram. Ju fler svarta staplar, dvs. ljudvågor, desto högre volym:

  • Tre barer: Överensstämmelse med EU:s gränsvärde
  • Två barer: Överensstämmelse med eller underskridande (upp till tre decibel) av EU:s gränsvärde
  • En bar: Underskrider EU:s gränsvärde med mer än tre decibel

För en personbil är det lägsta värdet ungefär mellan 67 (smala däck) och 71 decibel (breda däck), det högsta mellan 72 och 76 decibel. Eftersom bullerutsläppet påverkar fordonets totala volym påverkar ett högre värde inte bara körkomforten utan även miljön. Som jämförelse: 75 decibel motsvarar volymen av en dammsugare.

Bra däck: ECE-märket

ECE-märket har varit obligatoriskt sedan produktionsdatumet den 1 oktober 1998 och informerar däckägare om att uppfyller den europeiska standarden ECE-R 30, dvs. att vissa gränsvärden för våtgrepp, buller och rullmotstånd respekteras. Den är placerad som ett ”E” i en cirkel eller som ett ”e” i en rektangel på däckets sidovägg. Indikatorn bredvid den anger i vilket tillstånd den är registrerad. Om märkningen saknas klassificerar TÜV detta som ett ”allvarligt fel” vid den allmänna inspektionen.

Bestäm däckets ålder: DOT-nummer

Förutom väderpåverkan som fukt och frost är det även nötning som orsakar däckslitage. Med åldern hårdnar gummit i vinterdäcken så att däcken inte längre kan uppfylla sitt syfte på rätt sätt. Däckens ålder är därför en avgörande säkerhetsfaktor. I värsta fall kan körinstabiliteten försämras och leda till ett haveri.

Det så kallade DOT-numret, som är stämplat på däckets sidovägg, ger information om däckets ålder. Förkortningen står för ”Department of Transportion”, transportministeriet i Förenta staterna, som införde denna märkning. Tillverkarens datum, även kallat TIN (Tire Identification Number), anges som ett fyrsiffrigt nummer i en oval i slutet av DOT-numret . De två första siffrorna ger information om kalenderveckan, medan de två sista siffrorna står för produktionsåret. Om DOT-numret till exempel är 3809 tillverkades vinterdäcket i mitten av september 2009.

Även om en åldersangivelse måste anges på varje däck är det tillåtet för återförsäljarna att deklarera sina däck som nya även efter fem år om de förvaras på rätt sätt. Från sex års ålder bör däcken kontrolleras regelbundet för sprickor och andra skador. Om vinterdäcken förvaras på rätt sätt håller de ofta i upp till tio år enligt tillverkaren, , men bör bytas ut senast efter åtta år.

Bredd, tvärsnitt och liknande: Hitta rätt däckstorlek

Eftersom utbudet av vinterdäck på marknaden är oöverskådligt undrar många förare hur de ska hitta rätt däck. I princip är en specifik typ föreskriven för varje fordonsmodell eller, beroende på tillverkare, vars storlek är perfekt anpassad så att säkerhet och funktionalitet – från kraftöverföring till körstabilitet och lastförflyttning – alltid kan garanteras. Förutom säkerhetsrisken är montering utan godkännande också förenat med böter.

Konsumenterna kan hitta relevant information i fordonets registreringsbevis, närmare bestämt i CoC-certifikatet (Certificate of Conformity), under punkt 15 samt direkt på däcken. På däckets sidoväggar finns olika uppgifter i form av siffer- och bokstavsrader. En identifieringskod anger fälgdiameter, sidoförhållande, däckbredd, belastningsindex och hastighetsindex och kan till exempel vara 205/55 R16 81V, vilket innebär följande när det delas upp:

  1. 205: Däckets bredd i millimeter
  2. 55: Tvärsnittsförhållande (höjd till bredd) i procent
  3. R: Konstruktionstyp (i detta fall radialdäck)
  4. 16: Fälgdiametern i tum
  5. 81: Belastningsindex som en numerisk kod
  6. V: Hastighetsindex, dvs. den högsta tillåtna hastigheten

Men vad betyder de olika värdena i detalj? Följande lista innehåller information om däckets bredd, tvärsnitt och co.

Däckets bredd

Däckbredden anges i millimeter. Standarddäck för personbilar är mellan 125 och 335 millimeter breda, med ökande värden i steg om tio millimeter.   Den faktiska bredden skiljer sig dock i regel från de nominella specifikationerna med några millimeter, beroende på tillverkare. Medan breda vinterdäck är lämpligare på packad snö, men även på torra vägar, när det gäller kurvtagning och bromspotential, är smalare varianter idealiska på lös nysnö. Den större kontaktytan på breda vinterdäck ger mer grepp och därmed bättre acceleration och kortare bromssträcka. Samtidigt innebär bredare däck också en risk för akvaplaning. Dessutom ökar det ökade rullmotståndet inte bara bullret utan även bränsleförbrukningen.

Däckets tvärsnitt

Däckets tvärsnitt anger förhållandet mellan däckets höjd och slitbanans bredd och anges i procent. Till exempel betyder angivelsen ”/50” (kallad serie 50 eller 50 däck) att däckets höjd är hälften av däckets bredd. Breda däck har ett ganska lågt tvärsnitt. Ju bredare slitbanan är, desto plattare är däckets sidovägg. För att klara av gropar på ett säkert sätt behöver däck med lågt tvärsnitt ett högre lufttryck. Ju större tvärsnittet är, desto större är det kompletta hjulets yttre omkrets.

Däckets utformning

Med däckkonstruktion avses karkassens struktur. Man skiljer mellan dubbdäck, dubbfria band och radialdäck, där radialdäck numera är standard. I stället för ”R” anges ibland endast ett bindestreck, dvs. ”-”. Alla däck på ett motorfordon måste vara av samma typ, blandade däck är inte tillåtna.

Fälgdiametern

Fälgdiametern mäts radiellt från fälgkant till fälgkant och anges i tum. Diametern är vanligtvis 10-20 tum eller 315-440 millimeter. Vinterdäck har ett särskilt högt aspektenhetsförhållande med god fjädringseffekt.

Index för lastkapacitet

Belastningsindex, även kallat belastningsindex (LI) eller belastningsindex, anger hur mycket vikt ett däck kan bära. Varje LI-värde har tilldelats en specifik maximal vikt vid ett visst lufttryck. Om LI till exempel är 78 är den högsta tillåtna belastningen 425 kg. Däck med särskilt hög lastkapacitet anges som ”Reinforced”, ”Extra Load” eller ”XL” och finns bland annat på skåpbilar, skåpbilar och terrängfordon. Förutom körhastigheten har däcktrycket också betydelse för däckens lastkapacitet. Den minskar till exempel med sjunkande lufttryck och ökad hastighet.

Hastighetsindex

Hastighetsindexet (GSY) visar hur snabbt konsumenterna får köra med sina däck. Märkningen sker med hjälp av en bokstavsskala. Till exempel står ”G” för 90 kilometer i timmen. Värdena sträcker sig upp till en hastighet på 270 kilometer i timmen (W). Det bör noteras att hastighets- och lastkapacitetsindex alltid måste beaktas tillsammans. Ju högre hastighetsindex, desto lägre lastkapacitet. Till skillnad från sommardäck kan vinterdäck också ha ett lägre hastighetsindex. Däck för personbilar med ett tvärsnitt på 45 procent eller mindre och ett hastighetsindex på minst V kallas också ultrahögpresterande däck (UHP-däck).